Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Färg eller svartvitt

Färg eller svartvitt den eviga frågan, det ena är inte bättre än det andra bara olika. När det gäller det som populärt kallas gatufoto tycker jag också det handlar en del om förhållningssättet till fotograferandet. Om jag generaliserar skulle jag påstå att många svartvitt-fotografer i första hand är intresserade av att skildra människor och deras leverne medans färg-fotograferna oftare är intresserad av bilden i rent visuella termer.

Givetvis finns en massa undantag, som att man jobbar med grafiken i svartvitt och att man skildrar människor i färg. Men om jag jämför framstående fotografer som jobbar i svartvitt och färg tycker jag mig finna ett mönster där de svartvita mer graviterar mot att dokumentera och färg ofta har sin tyngdpunkt mot det mer konstnärliga.

En sak är jag dock säker på och det är att det är ganska sällan en bild funkar både som svartvit och som färg, vilket borde ge en indikation om att de olika presentationssätten fungerar olika. För egen del blir det mest svartvitt, anledningen är att färg är för svårt för mig och kräver ett bildseende som jag inte har.

Jag kommer säkert att försöka utveckla detta eftersom jag tycker att det är spännande, men kanske framför allt för att lösgöra mig från att dokumentera rakt av. Jag tycker nämligen inte att det är så mycket intressant som utspelar sig på gatan längre och jag deltar inte heller i något gatuliv på det sättet.

För att ni skall förstå vad jag menar ger jag några exempel:
Svartvitt: Cartier-Bresson, Doisneau, Willy Ronis m.fl.
Färg: Saul Leiter, Ernst Haas, Garyaert m.fl.

Jo jag vet, gamla gubbar allihop, men de yngre kör vidare i ungefär samma tradition tycker jag.

Inlagt 2015-08-04 20:03 | Läst 938 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Martin Parr, Lars Tunbjörk och Jens Olof Lasthein tycker jag är exempel på tydligt dokumentärt inriktade gatufotografer som valt att jobba med färg.
Svar från alf109 2015-08-04 20:40
Jo det finns ganska många, men de jobbar som regel på ett annat sätt än de som plåtar svartvitt tycker jag.
froderberg 2015-08-04 20:44
Ja, lite annorlunda bör det ju bli. Färgen kan ju bli en del av kompositionen.
Intressant, läste precis Micke Bergs blogg och han ser också problem med att fota i färg. Just nu hemkommen från en workshop i Arles med Kladjiv Sluban kan jag avslöja att han på Soirées des Stages för första gången offentligt visade sina färgbilder tillsammans med svartvitt. Darcy Padilla var också där och visade sitt troligen livslånga Julie project där hon mixat svartvitt foto med rörliga bilder i färg. Hennes förklaring var att de svartvita bilderna förstärkte väsentligheterna.
I min workshop var det flera som mixade färg och svartvitt plus rörliga bilder och det gick inte att dra absoluta gränser mellan de olika disciplinerna. Själv försöker jag nu att närma mig det svartvita. Får se hur det går.
Att färg skulle vara vara för svårt för dig visar du inte i din blogg bild, tvärt om.
Håller med om att intressanta foto med människor i gatubilden lyser oftast med sin frånvaro. Många bilder är fulländade kompositioner och tekniskt perfekta men för mig ointressanta./Jörgen
Nu inte så blygsam Alf.
Det är en ganska fin färg bild om du frågar mig.
Med en fin balans mellan ljus och skugga och ljusinfallet från porten gör det extra för bilden.
Hälsningar från Erik / DK
Jo, det är en väldig skillnad på svartvitt och färg som medium. För mig fungerar det sällan att plåta med en färgkamera och efteråt börja fundera på om vissa bilder ska göras om till svartvitt. Ska jag köra svartvitt så måste jag bestämma mig för det redan från början, och försöka se alla bilder i svartvitt (och motsvarande om man kör färg), annars blir det inte bra. Så var det ju på filmtiden, hade man TriX i kameran så gick det ju inte att köra färg...

Sen tror jag ju inte alls på att försöka värdera det ena högre än det andra, eller att säga att en viss genre kräver det ena. Man väljer själv, och det är helt OK att pendla mellan båda, dock kanske inte samma dag... De "gamla gubbarna" Du nämner är ju en intressant illustration av det: de ´svartvita´ körde ju i stort sett bara svartvitt, medan både Leiter och Haas (åtminstone i början av sin karriär) växlade obesvärat mellan färg och svartvitt.
Tack ska ni ha.
-affe