SPÅNERIER
SPÅNERIER. Visualisering
Fotografi handlar om ljus, att skriva med ljus närmare
bestämt. Därför tror jag att det viktigaste och egentligen enda vi kan lära oss
när det gäller fotografering är hur vi skall hantera ljuset och hur detta
fungerar med de olika medium (papper, bildskärmar osv) och apparater (kameror,
förstoringsapparater osv) som vi använder för att producera våra bilder.
När man fotar analogt med negativ film handlar det i första hand om att inte låta lågdagrarna sota igen, negativ film har ett mycket stort omfång uppåt, exponera efter lågdagrarna och framkalla efter högdagrarna är en gammal tumregel som jag skall återkomma till.
I den digitala världen, eller om man fotar med positiv film (dia), gäller snarare det omvända, se till att inte högdagrarna fräter ur. Dagens digitala systemkameror tillåter att man lättar upp skuggorna ganska kraftigt, de har ett stort omfång nedåt, dia funkar ungefär som en digitalkamera med dåligt dynamiskt omfång (5-6 bländarsteg).
Hur som helst funkar det olika när man fotar svartvitt analogt än när man fotar digitalt eller med diafilm. Fotar man digitalt så gäller inte att man skall exponera efter lågdagrarna, vilket verkar blivit en ganska utbredd missuppfattning i olika sammanhang.
Att exponera efter lågdagrarna när det gäller svartvit film handlar om att man mäter ljuset i det mörkaste område där man vill ha teckning (synliga detaljer) och exponerar filmen ca 2 bländarsteg mindre än det värde mätaren visar. Mätaren kommer alltid att anta att det som mäts är medelgrått, och därför exponerar man 2 steg under det uppmätta värdet, men det vet nog de flesta ;).
Alltså, för att själva ta kontrollen över våra bilder måste vi lära oss att se och mäta ljus. Vi måste lära oss att se bilden som vi vill ha den och därefter bestämma exponeringen så att den blir så, Ansel Adams kallade detta för att visualisera.
Detta tror jag är det viktigaste vi kan lära oss när det gäller själva fotograferingen, att kunna se bilden, bestämma hur vi vill ha den och veta hur vi skall bära oss åt för att den skall bli så. Just detta skiljer en medveten fotograf från en bildknäppare tror jag. Detta är en process som måste nötas in så att den blir mer eller mindre automatisk.
Jag tror också att fotograferandet blir verkligt intressant först när vi kommit dithän att vi inte behöver leta bilder med kameran, oavsett typ av fotografering skall bilden först skapas i huvudet på fotografen, först därefter behöver kameran och eventuellt övriga prylar plockas fram. När det gäller exempelvis gatufoto är detta givetvis en snabb process, och förhoppningsvis i det närmaste automatisk, se, rama in, exponera.
Vid långsammare fotografering som exempelvis vid nattfotografering söker man först upp plats och utsnitt för att därefter ställa upp stativ, eventuellt välja brännvidd om man har flera objektiv, bestämma exponering och fotografera. Hur som helst, detta med att visualisera är nog bland det viktigaste man kan lära sig när det gäller fotograferandet.
Gott Nytt År!!
Dela:
Arkiv
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
Jag var och lyssnade på dig i höstas på Midsommargården, men hade glömt några detaljer.
Nu fyllde du i minnesluckorna.
Nattfotografering har jag nyss prövat på också och där finns mycket att lära. Där är det inte bara att knäppa. Visualisering och planering är av nöden. Likaså en ficklampa som du berättade på vårt fotoklubbsmöte i höstas. Den glömde jag förstås första gången men aldrig mer =)
Alltid lika häpnadsväckande vackert med en kall och klar natt med fullmåne. Ditt sätt att trotsa kylan och kvällsbekvämligheten inger respekt. Inga kalla fötter och frostnupna kinder hindrade dig eftersom du visste vad du ville ha när du gick ut.
Måste ändå glädjas åt den digitala teknikens demokratiserande effekt på fotograferandet. Efter att ha jobbat några år på ett färglabb i början på åttiotalet är jag glad att slippa se resultatet av Instamatic- och 110-filmerna på Agfa:)
Hantverksmässigt finns det dock mycket att vinna på kunskap om exponeringslatitud i det digitala ledet, som du mycket vältaligt visar.
Det analoga finliret har däremot lång inlärningskurva och där få lär drabbas av hybris. Filmval, exponering, val av framkallningskemikalier och agiteringsteknik, framkallningstider, scanning och PS:ande eller mörkrumsarbete. Ett gediget hantverkskunnande och förtrogenhet utöver handbokskunskaper är i dessa sammanhang ovanligt.
Men du behärskar både analogt och digitalt på ett mästerligt sätt. Gillar också dina motivval och korsvägsmetaforerna som jag ser dem.
Ser fram emot dina bilder 2010, Alf!
Gott Nytt År!