Anders Plåterier

Plötsligt händer det..

där som vanligtvis inte brukar hända.

Jag hade en riktigt usel dag igår och lät kameran vara..och allt annat också, nästan. Men idag började dagen med ett mejl som gjorde mig lite glad och gav lite inspiration, lite gnista. Dagen har ägnats åt allehanda göromål men för bara en stund sedan tog jag en paus och tog med kameran och en kopp kaffe ut i trädgården. Jag satte mig invid den lilla lavendelrabatten och drack kaffet och tog ett bloss, spanade lite på vad som fanns att fotografera.

Då kommer hon och sätter sig där, fyrtio centimeter ifrån mig. Faktiskt så tycker jag mig höra att hon ropar; - Fota mig nu då!! Men det var nog bara jag som hörde..

Hon stannar kvar en lång stund, flyttar sig lite då och då, poserar och visar upp sig ur alla tänkbara vinklar, utan att stressa mig det minsta. Jag får krypa lite närmare, vända och vrida lite och hon bara fortsätter att visa upp sin skönhet. Jag kan sitta bekvämt och hantera kameran någorlunda stadigt och behändigt.

Kameran får gå helt i auto-läge och jag knäpper så det står härliga till och bara njuter av föreställningen.

Först när hustrun bestämt hojtar ; - Nu kommer du hit! rycks jag tillbaka till den bistra verkligheten...

som i det här fallet handlar om att klippa håret. Vilket jag i ett svagt ögonblick hade lovat att hon skulle få göra. PÅ mig alltså! Nu är jag nyklippt och fin och har en frisyr som heter 7 och är mycket praktisk. Den tar sju minuter att klippa, sju sekunder att torka och är sju millimeter lång.

Häromdagen mötte min fru en gammal klasskompis hon inte träffat sedan högstadiet, och för henne berättade hon att hon har tre barn!  Jag fattade inte riktigt först men sen förstod jag och blev lite deppad, för jag har ju bara två barn. När hustrun såg min trumpna min förklarade hon att hon hade två barn och en Episodisk make och att det var ungefär samma sak som att ha tre barn. Sedan gav hon mig en blick av uppgivenhet och kärlek. Då kändes det genast mycket bättre!

Jisses vad jag pladdrar...

Nu ska jag iväg och köpa trisslotter!

Allt Gott!

Anders Mjölnare

Dela:

Så mycket konstiga..

saker jag hittar i min trädgård numera.

Jag bor i en liten stad, i ett litet hus, med en liten trädgård...

men nu när jag har ett sånt där träskobjektiv till min kamera så blir allt väldigt stort.

 Jisses vad kul det är! Ner i träsket igen..

 Allt Gott! Anders Mjölnare

Dela:

Tänk vad mycket man missar..

bara för att man inte tittar efter ordentligt.

Det är ju bara några granar, en björk, lite gräs. Där kan väl knappast finnas något värt mödan..

Ofta stannar vi inte upp utan slänger bara en hastig blick och bestämmer oss för att gå vidare. Vare sig vi är i skogen eller någon annanstans. Vi möter en annan människa, byter några få ord och bestämmer oss sedan för att gå vidare. Eller ser ett foto men gör det alltför snabbt, läser en blogg, en dikt, en bok..vad som helst. Tänk så ofta man missar att det faktiskt fanns något där..

 Lite dolt förvisso men om man tar sig den där lilla extra minuten, gör sig den extra mödan. Det är så ofta man bara avfärdar; alltför hastigt.

Vi plågas alla av tidsbrist, stress, press. Vi har alla våra förutfattade meningar, våra fördomar, våra erfarenheter som styr våra val.

Idag var det skönt att stanna upp en stund. Vara lite långsam ett par timmar. Titta lite nogrannare, lite djupare. Inte "tro" så förbannat mycket utan ta reda på istället. Det lönade sig!

Men ibland kan det straffa sig också. Jag trodde nog att jag skulle orka den där fjärde svampsmörgåsen också, och tog beslutsamt reda på det. Jag har magknip!!

Man ska lära sig att lyssna också..Gärna på den som känner en allra bäst. "-Akta så du inte får sådär ont i magen som du fick sist du åt svampsmörgås..",sa min Hustru för en stund sedan.

Hmm..Jaja. Det är det värt!

Ut o fyll korgarna! O ta med kameran! Titta noga!

Allt Gott! Anders Mjölnare

Dela:

Makroträsket..

tycker jag är ett fantastiskt trivsamt ställe att vistas i..

Oj vad mycket kul det finns att upptäcka men attan vad svårt det är att fånga det på bild. Hmm..jag får försöka lära mig..o ha tålamod..hitta lite tid..

Ingen nämnd och ingen glömd..Tack för att ni drog ned mig!

Allt Gott! Anders Mjölnare

Dela:

Åka snålskjuts..

är ju inte särskilt schysst.

Helst ska man ju i alla möjliga sammanhang stå på egna ben, klara sig själv, vara sin egen lyckas smed.

Jag drar mig till minnes en liten historia:

En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. Från himlen glimtade olika scener ur hans liv och varje glimt lämnade två par fotspår i sanden, hans egna och Guds fotspår. När sista glimten passerat tittade han bakåt för att se fotspåren i sanden. De följde parallellt längs med stranden, utom vid några tillfällen då endast ett par fotspår syntes. Mannen noterade också att detta skedde under de jobbigaste och mest krävande perioderna i hans liv.

Han kände sig aningens sviken och frågade Gud varför Gud hade låtit honom gå ensam under de svårste perioderna i livet.

Gud svarade lugnt:

- Min kära vän, det var då jag bar dig!

 Det är inte alldeles lätt att stå på egna ben, klara sig själv, vara sin egen lyckas smed alla gånger. Det är heller inte lätt att våga låta sig bli buren under de svåraste stunderna.

Livet är en konst....o ibland kryper man fram...eller åker snålskjuts.

 Allt Gott! Anders Mjölnare

Dela: