Emotionalpictures
Offroad, aldrig mer enbart RAW och härlig helg!
Helgen som var kommer jag att minnas som dels den bästa hitills på väldigt länge och dels som ett startskott på en ny epok i livet.
Att träffa likasinnade människor som dessutom har en bra mycket större erfarenhet av denna typ av liv var helt enkelt toppen! Att de sedan frikostigt delade med sig och bjöd in på ett välkomnade sätt gör inte saken sämre.
Däremot var det ruskigt svårt att fotografera intressanta Offroad bilder. Aldrig mer kommer jag att enbart fota i RAW utan alltid se till att kameran är inställd på både RAW och JPG. Hur svårt kan det vara med 2 minneskort som sparar varsit format?
Jag har hur många bilder som helst att gå igenom, kameran höll måttet med batteriet. Jag misstänker dock starkt att jag hade haft bra mer bilder om jag inte hade hållt igen lite med smattrandet!
En upptäckt jag gjorde är att det handlar lika mycket om socialt umgänge som att "bara" sitta i en bil och skumpa runt. Stopp som detta ovan där det diskuterades, hjälptes till mm hörde till!
Ville man inte titta på fastkörda Jeepar, Landrovers, Toyotas osv bjöd skogen på annat smått och gott, typ SVAMP i massor!
Kommer de att klara det? Behöver vi vincha? Spänningen i luften, adrenalinet och det roliga kommer jag att leva på ett bra tag!
Jag kommer att lära mig så mycket genom linsen. Att hitta det intressanta och fota det. Jag har så många intetsägande bilder med mig hem så att det är löjligt. För den invigde kan det dock finnas intressanta saker att se och det är DET jag kommer att lära mig. Denna 109:a fick JAG vincha upp under en otroligt pedagogisk ledning av Malin, den härliga!
Stannar Jeepen hjälper alla till.
Jag fick lära mig att nästan ALLA Defendrar har en buckla där fram...
Grillad korv smakar aldrig så bra som i skogen...
Och alla samtal, så intressant!
Även hundarna blir hungriga ;)
Den här Land Rovern 109 (hoppas jag skriver rätt nu) blev jag grymt impad av.
Om jag inte minns fel har jag tydligen fångat "flex" här och det är SÅDANT jag måste lära mig., vad som är intressant för en offroader och inte..
Och så hur många ungar som helst, ingen dator, ingen mobil utan BARA frisk luft, spring och lek!
Jag förstår att detta kanske inte är så intressant för er andra... Detta är dock den blogg jag har och den blogg det får bli! Nu behöver min kropp vila, den värker satan efter två nätter i en hård säng och så har jag hur många intryck som helst att smälta. Det snurrar rätt friskt i mitt huvud även om jag är uppfylld och superlycklig över denna underbara helg...
Ha en bra dag!
//Annelie
Jag låtsas att min kamera är analog med begränsat antal rullar pga bortslarvad laddare
Jag har lyckats att slarva bort batteriladdaren till min kamera. Min resa handlar mycket om att jag ska dokumentera och fotografera, ja utöva det som jag kommit att älska så mycket! Jag åker till Åland med 3 pluppar kvar på batteriet.
Well, det får bli som det blir. Min gamla kamera är med, Go Pro kameran likaså men vi letade satan ända till 01.00 innan jag gav upp.
Klockan ringde 04.30, huva... Maken är halvpömsig, Maxen helvild och jag bara är...
Vi sitter i en bar, högt upp... Just nu njuter vi av tonerna från en finsksjungande passagerare, karioke heter det visst? ;)
Det väcker minnen. Vi har faktiskt sjungit tillsammans på en båt, på en scen för väldigt många år sedan!
Maxis resa är gjord, han har gått igenom HELA Tax Free vilket var målet för honom, tror jag...
Jag är nog lika trött som Maken min, jag kom just på mig själv med att gunga huvudet i takt med damen på scenen, haha!
Med enbart 3 pluppar på batteriet vågar jag inte fotografera mer. Jag får låtsas som att min kamera är analog och att jag enbart har typ två 36 rullar att använda under hela resan. Tanken tilltalar mig och jag tror faktiskt inte att jag lider över det utan förbannar mig själv att inte gav upp letandet och sov två timmar mer istället.
På återseende!
//Annelie
Fiske, kamera (med mitt 50mm) och en brygga täckt av diamanter!
Av olika anledningar har jag och Maximilian tillbringat förmiddagen hemma. Han, lite stressad över ett kommande möte och jag stressad över mitt. Då gör man det bästa av situationen helt enkelt och tar med kameran, fiskespöt och knallar ut i den strålande höst solen!
Bild 1
Denna lilla bro över till stranden är egentligen skitful men i motljus tycker jag att den blir rätt så söt! Jag stör mig dock på solen men kan inget göra åt saken om jag inte klonar på något vis och det har jag ingen lust med.
Kan jag bli annat än förstummad när naturen visar sin kärlek i form av ett enkelt blad? Kärlek = hjärtan i min värld och jag ser dem överallt!
Här testade jag "Närbild" i kamerans inbyggda program (men med RAW formatet). Jag är ingen macro fotograf men för mina ögon blev det lite fint!
Total koncentration i förmiddags solen...
Bild 5
När han sedan laddade sina batterier i tystnad låg jag raklång på bryggan...
...Och förundrades över de vackra dropparna som täckte HELA bryggan. De glänste likt små diamanter, galet vackert!
Tänk om det vore enkelt att förmedla det som för mig är andlöst vackert! Jag är lite sur över att jag inte ändrade f-talet. Jag vet inte om man säger högre eller lägre men här vill jag egentligen INTE ha något skärpedjup utan ALLT i fokus och i skärpa. Träning och åter träning...
Efter en stund tröttnade han, både på mig och på bryggan. Han tog sitt spö och knallade ut på den lilla ön.
Jag lyckades släppa bryggan och kutade efter!
Maxi fortsatte med sitt och jag med mitt!
Här har han fått nog av stunden och vill hem. "Jag ska bara...." Sa jag och fotade klart!
Det tog lite tid att gå hem och att ta oss från ön till stranden. Det finns så många detaljer runt omkring oss så Maximilian fick snällt vänta. Han börjar att vänja sig vid det här laget!
Det kan finnas så mycket på en enkel brygga!
Till och med söta små kryp!
och allt var så vackert i mina ögon...
Till slut kom vi hem och all stressvar som bortblåst. Tänk vad en kamera, ett fiskespö, skön höstsol och lite luft kan göra!
På återseende
//Annelie
Min bild tog hem en guldmedalj!
Döm om min förvåning när jag upptäckte idag att just MIN bild tog hem "guldmedaljen" i en tävling jag inte ännu förstått vad den går ut på.
Jag laddade upp en av mina favvo-bilder i fredags när det var "open", alltså ingen bestämd utmaning. Bilderna håller hög kvalitet i mitt tycke så jag hade ingen större förhoppning utan tyckte att det var så roligt att få "gilla" markeringar och kommentarer på Facebook!
När jag igår (tror jag) fick ett meddelande av Mr Fog himself (Peter Engman) (haha) att min bild nått till något som tydligen kallas "shortlist" fick jag glädjefnatt!
Till slut, idag när jag kikade in en snabbis vrålade jag till så högt att mina kära kollegor flög högt i min soffa, JAG VANN JU GULDET!!!!!!! Jag fick ett härligt skratt med mina kollegor (vi hade typ en dag utan barn, planering) och detta härliga lilla "erkännande" kunde i sanningens namn inte ha kommit lägligare...
Klicka gärna på bilden så ser ni motiveringen, den kan få vilket ego som helst att gå i taket ;)
I kväll tänker jag tillåta mig själv att känna en gnutta stolthet, en stor portion tacksamhet, lite fnatt-glädje och flina mig igenom kvällen!
Tack Mr Fog för att du hjälpte mig att upptäcka denna sida och för att du är så förbaskat trevlig!
//Annelie
Nikon Nikkor AF-S DX 18-105 f/3.5-5.6G ED VR, är det verkligen rent skit?
Om en vecka kommer vi befinna oss på vår första "offroad" träff med andra entusiaster. Vi åker över till Åland för att träffa människor vi aldrig träffat men som tillhör en klubb vi är med i.
Denna resa betyder oerhört mycket för oss, den är startskottet på en epok i livet vi verkligen ser fram emot. Vi pratar, drömmer, kollar filmer på YouTube, planerar och fixar.
En av mina självklara uppgifter är att dokumentera via kameran. Att fotografera jeepar i skogen känns inte sådär jättesvårt men ibland måste det gå fort och jag kommer inte hinna tänka och komponera bilderna som jag som oftast gör med mitt "lilla" objektiv (50mm). Jag kan inte hoppa ur jeepen och zooma med fötterna precis, jag kommer snubbla, krocka med träd eller falla i gyttje-gropar!
Så jag förstår att jag behöver använda mitt kit objektiv som följde med min D7000 när jag köpte den. Jag använder det så sällan nu för tiden då jag liksom på något underligt vis vuxit fast med det lilla. Det här gör mig lite nervös för det känns så viktigt att det blir bra.
Denna vecka behöver jag med andra ord träna och tänka om samt bege mig ut i skogen med min zoom och fotografera.
Är det någon som har ett liknande objektiv? Vad bör jag tänka på när jag fotograferar jeepar? Ska jag använda mig av "S" inställningen (nikon), eller behövs inte det när det inte går så fort? De manuella är optimalt, det vet jag men både ljus och allt ändras så snabbt i skogen och frågan är om jag har tiden att ratta om.
Bilderna nedan är alla tagna med zoom kit objektivet som jag fått för mig är ett skitobjektiv. Frågan är om jag är löjlig och om det duger till att dokumentera en offroad trip med?
Jag tycker detta inlägg blev lite rörigt men jag är rörig för stunden så jag slänger ut det ändå och ser det som att jag behövde skriva av mig lite...
Nu ska jag njuta av lugnet och längta till kvällen för idag mina kära vänner firar vi att vi har levt ihop i 20 år...
//Annelie
Arkiv
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010











































