Emotionalpictures

I´m nurtured by love, truth and wisdom

Nikon SB-900, jag har övergivit min tidigare ståndpunkt om att vara "ickeblixtare".

I helgen tog vi en snabb tripp upp till min bror, naturfotografen (klicka gärna på länken så får ni se en galet bra bild på en lappuggla). Det är alltid lika roligt att träffa honom då det inte sker så ofta. Denna gång kom jag hem med en nästan oanvänd kameraväska, ett kulledsstativhuvud och en BLIXT!

Jag som aaaaldrig skulle använda blixt är helt såld. Jag har i dagsläget ingen aning om hur den ska användas och mitt tekniska sinne njuter.

Dessa bilder nedan är de första jag någonsin tagit med en extern blixt (Nikon SB-900). Jag har mycket att läsa på nu och grotta ned mig i!

Version 1

Det är inte ofta han ställer upp på bild, storsonen min och de gånger han gör det vet man aldrig hur det slutar.

Version 2

Jag har inte riktigt bestämt mig ännu hur jag vill ha bilden. Färg är inte min starka sida men ibland behöver jag utmana mig själv så jag klurar vidare.

Det ryms många tankar i denna unga man.

Denna bild tyckte han själv om, jag får gå honom till mötes även om jag själv tycker att jag inte lyckades något vidare.

Och så har vi familjens linslus som absolut inte skyr kameran. Jag är så oerhört tacksam att jag har dessa "modeller" att plåga med mina experiment!

Hon har en ängels tålamod då jag behövde ratta runt och vrida på blixten och testa gång på gång.

Jag är glad att det finns forum och massvis med information på nätet. Om jag blir polare med blixten kan den nog hjälpa mig rätt så bra fortsättningsvis!

Jag tackar er, underbara tonåringar för att ni ställde upp!

Detta är som sagt mitt första försök att använda blixt. Jag inser att jag har mycket att lära och det känns fantastiskt roligt!

Postat 2012-06-19 19:45 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

I tystnadens kärna rasar murarna

Tystnad för mig, eller från mig är oftast ett tecken på kreativitet. Jag fotograferar i stunden, tar till mig tillfällen, begrundar, arbetar och sparar.

Det innebär att min bildbank växer och erfarenheten med den. Mitt behov av tystnad för mig framåt men ibland tränger sig känslan av att visa upp och publicera lite av det jag arbetat med sig på.

Mitt självförtroende växer i takt med erfarenheten och det sprider sig en känsla av lugn inombords. Jag vet min väg, jag känner mitt mål och jag vet var jag vill ta mig själv.

Likt ett barn, nykläckt för världen upptäcker jag gång på gång nya vinklar, nya kunskaper och "aha" upplevelserna avlöser stundtals varandra.

Hon naglade mig med sina 3-månaders ögon. Jag kunde inget annat än att ödmjukt föra kameran mot mitt ansikte och vördnadsfullt trycka av och hoppas på det bästa.

Förundrat upptäcker jag lugnet med att inte stressa och låta saker och ting mogna in och växa sig fram i sin egen takt. Det är en lyxig känsla i dagens snabba samhälle.

Det känns lite små tufft att ge sig hän sin egen väg!

Det som är skräp i den enes ögon är som ljuv musik och konst i den andres sinne. Som en hörnsten i den fotografiska djungeln, skönheten finns i betraktarens inre. Lika unik som levande människor på jorden.

Är vi till salu, vi i det fotografiska släktet? Säljer vi ut oss för ingenting, likt ett bilvrak utan värde genom att smälla ut våra bilder i etern? Eller är det egentligen tvärtom eller inget alls? Eller kan det vara så att värdet i det vi gör egentligen inte räknas i hur hög timpenningen är eller vilken teknisk utrustning vi tillhanda håller? En djup fundering, sprungen ur intet då jag med mitt inre sinne betraktade denna bild.

Fast vissa funderingar kanske skall hållas i det inre och gömmas för omvärlden för debatter om ditten och datten är relativt tröttsamt och intetsägande.

Murar är till för att raseras. Speciellt de som vi bygger upp mellan olika kameramärken, utrustning, analogt vs digitalt, fotografi vs ickefotografi men framför allt de murar vi själva skapar inom oss.

Jag är på på G att rasera mina surt förvärvade murar och i tystnaden rasar sten efter sten.

På återseende

Annelie

Postat 2012-06-14 20:17 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera