Bildvila

Bildvila

Efter storm faller ... Blomregn!

 

 

 

Pure Rehab

Härligt!

 

 

Tack för idag!

 

A

Ekar och vitsippor

Det finns en gammal ekbacke som jag har många kopplingar till. Den är kringränd nu, av nya asfalterade vägar, villakvarter som tidigare var snårskog, fotbollsplaner. Men den ligger där. Skyddad av sina gamla gravhögar. Så många gånger jag gått där. Sökt mig dit, inte sällan i svåra stunder. Vet inte varför. Men oftast tar jag mig dit för att det är ett bra rastställe för hundarna när tiden är knapp. Eller orken. Som nu. Hur lång tid ska det ta att andas bort baciller egentligen? Eller ja, doktorn säger att de är borta nu, men att återhämtningen måste få sin tid. Så det får den väl då. Jo, som sagt, jag har varit många gånger vid den där ekbacken med gamla vikingar som slumrar under kullarna. Eller andra hövdingar, jaghar inte kollat så noga. Inte heller har jag förut sett så mycket vitsippor i dessa backar. Det måste vara Sveriges vanligaste blomma. Ändå är den så tilltalande när den breder ut sig. Ingen kamera med idag dock. Bara hundar och en förkyld dotter. Men jag rekade lite, hittade lite vinklar och vrår att fånga upp. En annan dag. Innan de vissnar.

Tack för blommorna!

Jag sjunger

Den lilla elefanten på mitt bröst börjar bli magrare. Jag kan sjunga igen. (Kanske inte bättre än vanligt, men i alla fall.) Andningen är förstås grundläggande. Man borde fatta vad det betyder, innan man blir helt lamslagen av bakterier i lungorna. Så vansinnigt skrämmande! Första dagen efter sjukhuset stapplade jag ut i trädgården i morgondiset med kameran. Inte så muntert och helt genomsvettig.

Den underbara våren är svår att betrakta från insidan. Att bli så fysiskt begränsad känns helt onaturligt. Jag tvivlar på min kropp, på läkarna, medicinen. På det mesta faktiskt, men allt går framåt. Det går åt rätt håll. Jag orkar lite mer varje dag.

 

Och våren är svår att tvivla på. Igår satt jag på verandan så länge jag orkade. Det går lättare att andas utomhus. Är det bara syret? Eller är det också ett mentalt utbrott? Alltså från instängdheten. Man lär sig mycket om livet och sig själv från sjukbädden. Hoppas insikterna sätter sig på rätt ställe. Och håller sig där.

 

 Musiken hittar in. Till livet. Min dotter fick ett Singstar i födelsedagspresent. Vi ska ta ett varv med ledmotiven till Disney-filmerna i eftermiddag.