Bildvila

Hösten dröjer

I år har skogarna och dungen tittat på mig med starkare färger än vanligt. Eller har min uppmärksamhet skruvats upp ett hack också i detta avseende? Man blir ljuskänslig när man är trött. Det är jag. Man blir det av att jagas. Men jakten är snart över för min del. Jag klarar mig, är bra på att söka skydd. Hur som helst. Hösten. Björkarna påminner om apelsinläsk. Ingen poetisk association precis, men jag blir så törstig av att se på dem, där de bubblar mot solljuset och en klarblå himmel.

Hösten har varit generös i år mot mig. Jag har fått mitt första bildbyråkontrakt med 99 bilder. Tack vare hösten, faktiskt.

Men jag såg skillnaden idag från för bara några dagar sedan. Det mattas, fryser och faller till marken. En av de mest märkvärdiga höstarna drar sig snart undan för vintern, vilket i Halland inte lämnar mycket fägring. Då öppnar sig de små möjligheternas marker för blicken. Dämpade färger och milt ljus för själen.

Dela: