Johan Myhrers blogg

Min naturdagbok

Krispigt landskap

Senaste veckan har jag ägnat åt lite solsemester på Lanzarote i kanarie-arkipelagen. Bestämde mig för att till fots och på cykel ta mig i de tre möjliga väderstrecken väster, öster och norr. Söder var inte möjligt då jag bodde på ett hotell i Playa Blanca vid Lanzarotes sydspets.

Nog för att det var lite av en solsemester samt födelsedagsfirande för en familjemedlem, men solen visade sig lite för sällan under veckan. Några dagar var till större delen mulna. Jag är inte heller direkt av den typen som ligger vid poolen/stranden och "pressar", föredrar helt klart att röra på mig.

Första exkursionen gick till den närmsta av vulkantopparna, bara ett par kilometer från hotellet. Kämpigt att ta sig upp såklart men värt varenda svettdroppe när man väl står där uppe. Dessutom visade sig utflykten resultera i en för mig ny fågelart! På sluttningen ner i kratern fanns en flock med drygt 40 ökentrumpetare. Störtsköna fåglar med mysiga tutanden och visst påminner vissa läten om en leksakstrumpet.

Min andra utflykt gick i nordlig riktning, också den till fots. Slätterna norr om Playa Blanca har enligt vad jag läst tidigare hyst både kragtrapp och ökenlöpare. Såklart två arter jag gärna hade sett men fick nöja mig med ett knippe kanariepiplärkor, vilka jag tidigare sett på Gran Canaria. Rätt trevliga piplärkor som tur är, låter och uppträder mer som någon slags ärla.

Min sista utflykt blev på cykel till ett område norr om "papegoj-halvön". Genomgående för hela södra Lanzarote verkar vara karg lavagrus-halvöken. Växtligheten är nästintill obefintlig förutom låga bestånd av succulenter och härdiga "ogräs". I den torra miljön var det glest mellan fåglarna som oftast höll till i de få stråk av frodigare vegetation som fanns. Dvärglärkor sjöng här och var och två slagfalkar jagade varandra längs en vulkansluttning. Dessa två arter var glädjande nog nya för mig.