Johan Myhrers blogg

Möte med örn

Återigen hade jag en fantastisk naturupplevelse på vägen hem från jobbet (det är så att bo på öland). Idag blev det västsidan norrut för att köpa snus på ica i Södra Möckleby, för att komma hem till Segerstad därifrån får man lov att korsa alvaret. Bara det är en naturupplevelse i sig men idag kryddades färden lite när en havsörn satt vid vägen. En äldre örn med vita stjärtpennor och klargul näbb. Så klart blev det stopp för foto men rovfåglar (och även korpar) är väldigt vaksamma fåglar och tar lätt till vingarna när de blir störda, så örnen lyfte. Kanske blåste det för mycket eller så hade något fångat dess intresse i närheten för den slog sig ner på alvaret norr om vägen, på inte allt för långt avstånd. Bara att njuta av giganten där den vilade i gräset.

Dela:

My dear fellows the fallow deer

På vägen hem från jobbet brukar jag oftast ta det lugnt längs vägen norrut från Ölands södra udde. Så klart spanar jag lite efter fåglar och stannar för att fotografera då och då. Idag var det gott om stenskvättor på strandängen och i tokmarkerna men det blåste gräsligt hela dagen så de satt mest och surade bakom stenar, buskar och grästuvor.

Ett par kilometer norr om udden börjar Ottenby lund, reservatets skog och hjärtat av den kungliga jaktparken som Johan III skapade Ottenby till. Sedan 1500-talet har där funnits en stam av dovhjort (Fallow deer) som planterades ut som områdets högvilt av samme kung. Sedan dess har kungligheterna återkommit till Ottenby för jakt och gör så än idag.

Jag skjuter med, men bara med kameran. Idag betade en grupp hjortar precis där lunden börjar i söder. En hind med några kalvar stod bara några meter från vägen men de blev väldigt skeptiska när den svarta skramliga plåtlådan till bil jag har helt plötsligt stannade och tystnade istället för att försvinna norrut. De små följde duktigt sin mor men hela gruppen stannade efter en bit för att kolla in vad som egentligen hände. Eftersom inget hände men de redan var på klövarna så blev det helt naturligt med omgruppering. De försvann bland buskarna in mot lunden och den svarta plåtlådan skramlade vidare norrut längs fyrvägen.

Dovhjortskalvar i tokmark, sött så det räcker.

Dela:

Syrenbuddlejan

Utanför naturum i Ottenby har vi ett par syrenbuddlejor, fantastiskt vackra växter som attraherar minst lika fantastiskt vackra och fascinerande kryp. Speciellt mitt på dagen när solen värmer buskarna och vinden sprider den syrenliknande doften mellan husen, då är det stundvis "nedlusat" med fjärilar och blomflugor. Jag överdriver inte om jag säger att det här om dagen fanns tjugo nässelfjärilar och flera amiraler och påfågelögon, sammanlagt kanske trettio fjärilar som trängdes på blomklasarna! Ett färgspel som sannerligen var en fröjd för ögat. Buskarna är i slutfasen av blomningen så det dröjer nog inte många dagar innan klasarna tröttnat.

Fjärilslarver är ofta spektakulära och t ex lönnaftonflyets larv är en riktigt hårig färgklick. Kryllar av dem på udden nu. Jag lyckades hitta en annan rolig larv vilande på fyren Långe Jans fot, ett psiaftonfly. Den har ett märkligt hornliknande utskott bakom huvudet.

Amiral

Larv av psiaftonfly.

Dela:

Luft under vingarna

Har tillbringat några dagar vid Ölands södra udde. Jobbar ju där men denna helg var jag ledig så jag passade på att tillbringa ledigheten på "fågeludden". Det mest påtagliga just nu är sydsträcket av tornseglare, passerade åtskilliga hundra denna morgon, om inte tusen och de flesta verkade fortsätta ut över havet.

Dessa fantastiska fåglar hanterar luftrummet med otrolig skicklighet men ibland händer det som inte får hända, nödlandning eller krasch på marken. Då har de svårt att få tillräckligt med luft under vingarna igen. Så klart är det ofta unga oerfarna fåglar som råkar ut för detta. Det finns en nödstrategi, de korta benen är utrustade med fötter för att klättra så finns det bara något lämpligt att klättra upp i så kan de lösa saken. Det gäller dock att vara snabb då det finns många andra djur som gärna sätter tänder eller näbbar i en liten tornseglare. Hittar man en seglare på marken kan man därför med fördel hjälpa den genom att försöka ge den luft under vingarna, sätta den på en hög plats eller t o m kasta upp den i luften.

Igår på morgonen hittades det flera tornseglare på marken nere vid udden som behövde hjälp att få luft under vingarna. Vissa behövde vila en stund innan de kunde ge sig iväg medan andra kunde lyfta på en gång. Bara att önska lycka till med resan till södra Afrika och på kärt återseende nästa sommar.

Dela: