Johan Myhrers blogg

Min naturdagbok

Ugglor på udden

I morse när jag kom ner till Ölands södra udde låg det en dimslöja upp till mitten på Långe Jan och ett morgonljus rådde som kan mjuka upp vilken gråsten som helst. Det var magiskt och i äkta Harry Potter-anda så hade udden "pepprats" med hornugglor under natten. Fågelstationspersonalen hade fångat inte mindre än 28 stycken under natten och många dröjde sig kvar nere på udde till besökarnas stora glädje. Det kändes som att varenda träd hyste hornugglor på dagkvist. Att upptäcka dem är inte så lätt, de är väl kamouflerade och väldigt duktiga på att sitta stilla. Har man bara tålamod så går det och har man mer tur än tålamod så kan man njuta av ugglorna när de byter sittplats. Jag vill beskriva deras flykt som gummiartad. Deras blick är intensiv och ibland nästan ondskefull. Jag vill inte vara en sork om natten när en sån här finns i närheten...

Postat 2011-10-29 22:58 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Röd oktober

Gråmulen höstdag idag. Trögt på jobbet men fler besökare i naturum än igår. I fyrbyn rastar hornugglor. Sidensvansar och domherrar påminner om vilken årstid jag befinner mig i. Kungsfåglarna värmer hjärtat med sina glödande huvuden när de hoppar bland löven på marken. Det är sannerligen höst...

I skymningen på vägen hem från jobbet hade jag maximal tur. En rödhalsad gås hade setts norr om Össby vilket ligger på vägen hem från jobbet. Hittade den flock med vitkindade gäss som "den röde" sällskapat med och efter en stund kunde jag avnjuta fågeln på ca 30 meters avstånd. Så nära har jag inte varit en vild rödhalsad gås tidigare. Man brukar oftast se dem sträcka förbi längs Ölands östkust eller se dem i någon enorm flock med vitkindade gäss på flera 100 meters avstånd på något fält. Den här gången var det lättare med andra ord. Bäst som jag plåtade såg jag hur gässen frös till och reste sina halsar, något var på gång. Plösligt bröt paniken ut och gässen brakade upp i luften, ljudet av 100-tals vingar smattrade i luften och jag höll på att få ett par gäss i bilen då de drog rakt mot mig. En stor brun torped kastade sig in i flocken. Det var en hungrig duvhök som förstörde gässens aftonfrid. Kvar på åkern blev bara höken och en nedlagd vitkindad gås. Resten av flocken med "den röde" satte iväg mot söder. Säkert landade de på något fält inte långt bort för jag hörde kacklet av vitkindade gäss någonstans i den gråa oktoberslöjan.

Postat 2011-10-28 22:48 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Var är alla?

Idag kunde jag konstatera att folk åkt hem. Då menar jag så klart de som besöker Öland, vi som bor här har en vinter att härda ut. Nu kommer den tuffa tiden på ön. De som till stor del lever på turismen får kämpa sig genom månaderna fram till mars/april men samtidigt kan ön bjuda på mycket trevliga upplevelser som turisterna missar. Till turisterna räknar jag också de fågelskådare som besöker ön under veckorna 41 och 42 (som anses vara särskillt bra för fåglar). Nu var inte väderläget optimalt under dessa veckor i år men läget har drastiskt förändrats i o m att vinden vred från väst till öst vilket "öppnade porten från Asien". Denna vecka är det dock inte 500 fågelskådare som letar rariteter på ön, istället är det i BÄSTA fall 50. Nåja, vi som är här får väl passa på att njuta av det som finns, även om mycket förblir oupptäckt i buskar och mållor.

Min morgon började med en avstickare längs vägen till jobbet. Stannade söder om Gräsgård och tog en promenad ner till en dunge i öster. Där hade setts en kungsfågelsångare dagen innan så jag tänkte att kanske är den kvar, eller så har den bytts till något nytt under natten. Den var kvar, ivrigt födosökande i dungens sydvästhörn där det var lite lä. Dessa östliga sångare är så mysiga, undrar om man någonsin kan tröttna på dem? Den här fågeln började efter en stund att locka intensivt vilket inte är helt vanligt. "twee---twee" "tjiwick", eller hur man nu ska beskriva det. Mysigt i alla fall!

Väl på jobbet så var det ovanligt tomt på parkeringen till Ölands södra udde, inte en fågelskådare på plats för att spana sträckande fåglar. För två veckor sedan var parkeringen nästan full, och det är ingen liten parkering. Dagen förflöt i samma trend och besöksantalet i naturum slutade på dryga 30. En medeldag under turistsäsongen ligger på ca 300. Det blev en något seg dag i naturum men en svart rödstjärt förgyllde några minuter vid lunch. När den kommer tillbaka från vinterkvarteren i mars/april är det dags för Ölandsbesökarna att strömma till igen också. Välkomna tillbaka säger jag!

Postat 2011-10-26 23:35 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Smurf i smurfskog igen...

Skrev precis en rubrik här ovan som kändes bekant, kollade tillbaka och upptäckte att jag redan använt "I smurfskogen" 2009, men det är aldrig fel att smyga på smurfar, d v s blåstjärtar!

Den här gången blev det en blåstjärt vid Sandviks nedlagda camping på sydvästra delen av Öland, strax norr om Degerhamn. Troligen har denna "juvel" funnits på ön några dagar då det blåst hårt från sydväst ett tag, vilket tvingat rastande fåglar att vänta på bättre läge att sträcka vidare. Det finns alltså intressanta fåglar på ön trots avsaknad av östliga vindar! Bara att komma ner och leta till helgen! Dessutom väntas det östliga vindar nästa vecka vilket borde kunna ge t ex kungsfågelsångare, brunsångare, bergstaigasångare eller varför inte en sibirisk järnsparv eller kanske något ännu mer fantasifullt...

Vad fladdrar i snåren med röda flanker? (Red-flanked)

Blåstjärt! (bluetail)

Postat 2011-10-20 20:21 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kanonkula och fullmåne

Få saker är så sköna som att efter arbetsdagen i naturum Ottenby ta sig en sväng på den nästan folktomma udden. På morgonen är parkeringen full med bilar för att på eftermiddagen vara nästan tom. Kvällsljuset ger allt ett gyllene sken och jag dröjer gärna kvar efter jobbet en stund, både för att leta fåglar och fotografera.

Ikväll strövade jag på östra sidan en stund för att återfinna en knepig piplärka, tyvärr lyckades jag aldrig hitta igen den, så vi får se om andra har mer tur imorgon. Bäst som jag stod och spanade av strandkanten kom en liten kanonkula farande i kikaren varpå alla starar sprutade upp från stranden. En stenfalk gjorde ett svep lågt över sälön i sydöst och fortsatte mot väster. Extra trevligt när man hinner upp med kameran!

I skymningsljuset var det svårt att ta sig norrut, fick stanna hela tiden för att njuta av gäss, vipor, fjällvråkar och den maffiga fullmånen som "grädde på moset"...