Johan Myhrers blogg

På himlen seglar en vitvingad trut

Så fick jag äntligen se den vitvingade truten jag pratade om i senaste blogginlägget. Den här gången var den tillräckligt nära hemifrån för min del, även tillräckligt snäll att stanna några timmar på samma ställe. Jag fick nöja mig med att njuta av någon annans lyckade "hamning" i Grönhögens hamn på sydvästra Öland.

När jag kom till Grönhögens hamn stog den rara truten snällt på piren, i motljus med Långe Jan i bakgrunden, den gjorde då och då små turer för att dricka vatten. Efter en stund beslöt jag mig för att byta vinkel och åkte runt hamnen för att slippa motljuset. Tyvärr blev avståndet inte kortare. Efter en dryg halvtimme i bilen kollade jag bort från truten i några sekunder och när jag lyfte blicken igen hade alla trutar på piren lyft och gjorde en runda över hamnen. Jag lyckades hitta den vitvingade i luften och fick ett par halvlyckade bilder innan den försvann över havet söder om hamnen.

Den vitvingade truten längst ner till höger. Betydligt ljusare och något mindre än sina kusiner gråtrutarna.

Den vitvingade längst ner till höger.

Uppvisning innan den lämnade hamnen och drog söderut.

Dela:

Att "hamna"

Idag har jag "hamnat". En kylig men ofta givande aktivitet denna tid på året. Den här vintern har det visat sig verkligt givande för andra fågelskådare, då det varit en smärre invasion av de annars så sällsynta vitvingade trutarna. De söker sig ofta till just hamnar, så jag besökte ett par sådana idag i hopp att få stifta bekantskap med truten. Det blev tyvärr ingen vitvingad trut, den dök upp nere på Ölands södra udde istället. Eftersom jag valde att åka åt andra hållet fick jag nöja mig med goda fotolägen på vanligare fåglar.

I Bläsinge hamn svepte den kalla SO-vinden mot vågbrytarna. De fåglar som fanns i luften var trutar och måsar medan de flesta andra sökte lä i vikar och bakom skär. I hamnbassängen fanns också lä och där fiskade en storskarv. Jag smög fram till lämplig plats medan den var under vattenytan och fick se denna av många så avskydda storfiskare "in action". För att bli mätt fick den jobba på bra i det kalla vattnet och den fiskade mer än tio spigg innan den simmade bort från mig.

Dela:

Svansträck

Det är svårt att ta sig till stranden nu, översvämmade sjöängar som frusit till gör promenaden till ett äventyr. Bitvis med is som bär men till största del bröt stövlarna genom skorpan till okänt djup, inget vatten i stövlarna idag dock. Som vanligt var det värt besväret och även om det var kyligt så värmde solen en aning. I lä av en fiskebod hade jag en fin stund i sällskap av de fyra väderstrecken.

En flock snösparvar påminde mig att det fortfarande är vinter, medan en enkelbeckasin och en ängspiplärka påpekade att det faktiskt är en mild sådan. Förra vintern gav inte mycket möjlighet för beckasiner och piplärkor att överleva på Öland men denna har varit snällare. Inte förrän nu har det blivit kyligt med minusgrader på nätterna. Det höga vattenståndet har tryckt upp massor av tång långt upp på land och där hittar de uppenbarligen något att äta.

Redan på väg ner mot stranden såg jag flockar med svanar flyga mot söder. Både knölsvan och sångsvan i mindre grupper, över land och hav. Några verkade komma direkt från Gotland, kanske sämre väder där? Har isen lagt sig i vikarna norrut på ön och tvingat svanarna att röra sig mot söder? Några flockar kom nästan rakt över huvudet på mig, sångsvanarna ljudligt sjungande och knölsvanarna spelande sina vinande vingtoner.

Dela: