Johan Myhrers blogg

Min naturdagbok

På tysta vingar

Vädret är minst sagt lynnigt här på Öland nu. Jag åkte ut för en eftermiddagstur i strålande sol men det verkar vara regel med snö ungefär var 30:e minut, fick jag erfara. Himlen växlade från härligt blå med det ljuvligaste ljus, till gråsvart med öländska "lappvantar" från de tunga molnen och en sikt på 50 meter. Tur att det finns skoteroverall och skoterstövlar för det blev ett par timmars trussande då jag fick ett plötsligt infall att parkera bilen och gå ner mot stranden på ett ställe. Man ska följa sin ingivelse, några 100 meter närmare stranden uppenbarade sig en jorduggla på sina tysta vingar.

I gungande ljudlös jakt på mat strök den fram och tillbaka över de frusna sjöängarna. Snösparvar och ängspiplärkor flydde med skräck från stranden när siluetten av denna norrlänning kom insvepande för attack. Då och då vilade sig ugglan på stolpar och stenar, dock ständigt spanande över snövidderna med sina intensiva gula ögon. Ljuset avtog allt mer och en av oss norrlänningar var tvungen att ge vika, gissa vem...