#1619. Får man hantera historiska bilder?? –hur som helst??

Det är en svår moralisk fråga?? –speciellt som det inte alltid finns någon att fråga?? Får man fritt framställa kopior eller boksidor?? –med tekniskt annorlunda utformning.

Jag kom att tänka på det när jag såg bilder av Tore Johnson, så som de visas av Nordisk museum på nätet och i boken. Fotograferna på NM har skannat Tores bilder och lagrat dem digitalt. De har städat bort damm och repor?? –mycket bra. De bevarar helt enkelt hans bilder för framtiden?? –heders.

Tore Johnson gav ut sin första bok redan 1952: Paris hemliga tecken. Förlag Wahlström & Widstrand, tryckt av Bröderna Lagerström, Stockholm. Texten i boken är skriven av Göran Schildt. Det är en underbar bok, full av humor och underfundighet i bilderna. Trycket är på glättat papper, men med varierande kontrast och svärta. Många av bilderna är för mjuka och för kontrastlösa?? --tycker jag. Skuggorna har för dålig svärta. Hans nästa bok Okänt Paris är tryckt av Nordisk Rotogravyr på matt papper och den boken har mycket bättre kontrast och svärta.

Om vi går tillbaka till den första boken och jämför den med den nya boken på Nordiska museums förlag. Låt oss jämföra samma bild i de två böckerna:

Överst den nya boken från NM.

Här ser man den stora skillnaden. Jag vet inte om man kan anta att Tore kopierade bilden och därmed valde en mjuk kopia från 6x6 negativet. Kanske han kände att det motsvarade den komiska situationens ljusförhållanden. När sedan NM valde en mer mörk och kontrastrik kopia i den nya boken så följer man alltså inte tonen i Tores gamla kopia??

Skall man göra så här?? –jag vet inte helt säkert?? Rent tekniskt är ju NM:s tryckning av boken superb?? –helt i dagens anda?? Den att göra bästa tekniskt perfekta bilden ut från negativet. Nästan perfekt svärtning och så bra tonomfång som går att få??

Men har man tagit hand om Tores intentioner om hur det såg ut den dagen?? Ja, det får vi aldrig reda på??