Redaktör, plåtar, skriver. Fotograferar digitalt och analogt. Kopiösa mängder kaffe. Har slutat röka.

Budget mot säkra klassikern - vilken är bäst?

Förmodligen första och sista gången jag pixelpeepar och håller på. Det är liksom inte riktigt min grej. Men jag vill jämföra de svartvita filmerna Ilford FP4 och Fomapan 100 på storformat, och då på 8X10 tum. Ilford FP4, en klassisk och beprövad svartvit film, kostar dubbelt så mycket. Därav mitt högst ovetenskapliga test, plus att jag sett frågan dyka upp ibland.

Utomhusbilderna är tagna vid samma tillfälle med en Svedovsky 8X10 och Fujinon 300 mm. Studion; samma optik, ljuset är två stripbouncers med Elinchromblixtar men här är kameran en Sinar 8X10.

De är framkallade på samma sätt; Cibachrometrumma, förvätning 5 minuter, D76 1+1 20 grader (Ilford i 11 minuter, Fomapan i 10 minuter), konstant agitering, stopp, fix, skölj, vätmedel. Scannade i Epson V850, skannerprogrammet Vuescan i raw, svartvitt 16 bitar, sedan behandlade i Photoshop Camera Raw.

Resultatet:
Ilford FP4 har lite finare korn, den verkar också teckna något bättre i det svarta, men det kan mycket väl hänga på hur jag framkallar. Filmen är något tjockare och ”stabilare” än Fomapan.

Fomapan 100 är lite "sladdrigare" (vilket inte behöver vara en nackdel, den är tillräckligt tjock för att bli plan i skannern). Den har lite mer korn. Min upplevelse är också efter att ha kört mycket Fomapan 100 i 4X5 är att den är känsligare för repor och mekanisk påverkan än Ilford och Kodak. Inget jätteproblem om man scannar, men för dig som kopierar i traditionellt labb kan det innebära visst besvär. Jag har också känslan av att Ilford håller en jämnare kvalitet än Foma. Jag har råkat ut för oförklarliga fläckar på Fomapan 100 i 4X5.

Det här är grundat på det sättet jag framkallar och behandlar. Andra får kanske helt andra resultat. Det är även baserat på att scanna negativen; du som kopierar har kanske helt andra referenser.
Jag skulle eventuellt få ett annat resultat om jag jämförde 4X5 istället eftersom jag framkallar det annorlunda; i dosa och Mod54-hållaren. Konstant agitering som jag gör med 8X10 kan ge ett annat resultat.

Men min slutsats är denna; för bilder jag inte kan ta om, till exempel porträtt, håller jag mig till Ilford FP4. Främsta skälet är inte det mindre kornet, det är såpass liten skillnad att det inte spelar någon roll. Det hänger mer ihop med att Ilford har en jämnare kvalitet i sin produktionslinje. Jag litar mer på den filmen helt enkelt.

Men för allt annat fungerar Fomapan 100 minst lika bra. Och den kostar ju hälften!

Inlagt 2017-05-02 18:39 | Läst 7194 ggr. | Permalink
Vilken energi! Jag blir helt matt bara jag tänker på jobbet med dina jämförelser.

Har kört småbild och framkallat och kopierat själv tidigare - blev mest Leica, Tri-X och D76 som jag (och väldigt många andra) var nöjd med. Testade Ilford HP4 tror jag att det var, bra kontrast men kornigare än Tri-X som var ganska kornig även den. Behöver ju inte vara en nackdel, jag gillar korn - ger struktur.

I den digitala världen har det ju blivit mycket enklare att jämföra, men inte ens det orkar jag längre. Kör bara på känsla. Som t.ex. att mitt nya Canon 24-70/4 IS är fantastiskt bra - men det är bara en känsla. Eller att CCD-sensorer (M9) ger ett mer "dialikt" utseende. Har inga alls belägg för det egentligen.

/Tomas
Svar från Calle S 2017-05-02 20:32
Inte speciellt jobbigt. Och som sagt, teknikjämförelser på detta sätt är inte så mycket min grej egentligen. Men var rätt nyfiken, speciellt som Ilfords film kostar dubbelt så mycket. Det finns ett ekonomiskt tänk bakom också.

Sedan är det faktiskt så, speciellt inom det analoga, att man bör ha hyfsad koll på sin råvara. Lite extrajobb nu sparar mycket svett i framtiden.
Jag plåtar Foma 4x5 och 8x10 framkallar i dosa, D76 och kodaks fix. Sköljer med vatten. Hade jag haft möjlighet att välja skulle jag välja Tri-x eller T-max.

Fungerar bra. Framkallar bladen och är lat med att ta fram bilderna. För lat för mörkrummet och funderat på att scanna i Epson eller fota av.

Kornet gör att jag gillar det analoga.

Hur bra blir det att scanna 8x10 i Epson V850
Svar från Calle S 2017-05-02 21:35
Kornet är ju såpass litet att det inte har någon egentlig betydelse på 8X10. Mer korn med mindre format. Man ska ju komma ihåg att ett 8X10-neg är fyra gånger större än 4X5, alltså nästan lika stort som A4.

Epson V850 är bäst bang for the buck. 8X10 blir riktigt bra, men man bör ha ett extraglas så filmen kommer upp en bit från scannerglaset. 4X5 blir också kalas, 120 likaså. Snabb och enkel.
Intressant, har altigt haft svårt att komma överens med FP4 som enda normalkänslig film de övriga har jag aldrig haft problem med. Tycker att det sprakar till med foman men skulle rekommendera en något kortar framkallning så får du säkert fram mera i spetsarna i håret, kör foman på småbild och liger nog snarare ner på 8 minuter men det är klart storformat kräver gärna lite tätare neg. Angående repor så rekommendera jag härdare, Fotoimpex i Berlin ar det och även den klassiska ADOX100 en väldigt vackert film, med en klassisk plastik men väldigt tjänlig i våt skick. Sen har du testa ett grönfilter på dina portret eller Rodinalen för att bloda fram hela filmens spektra DK76 är trotsalt en utjämning framkallare. Som sagt var för mig gav FP4an altigt ett väl gråt resoluta säkert bit slarv och bristande tålamod
Svar från Calle S 2017-05-02 23:35
Tack för tips med härdare, ska kolla in detta. Just nu kör jag med vanlig Mirasol vätmedel.

Förr (innan det digitala) körde jag i princip aldrig Ilford, utan det var Kodak för hela slanten, främst Plus-X på porträtt. När jag tog upp det analoga för ett par år sedan igen fanns ju inte den kvar, så FP4 var den som låg närmast. Jag tycker det är en ganska enkel film, tålig och med rätt mycket slarvmarginal. Men framför allt jämn kvalitet.

När körde du FP4? Det är nog mycket så också att det inte är samma film idag som förr; kolla bara på Tri-X, i princip en ny film. Säger de som vet, för som sagt, trots att jag soppat film sedan typ -81 har jag aldrig varit någon finlirare med tekniken. Slarvet ligger i ryggraden, har ju lärt mig genvägarna i tidningslabb där det ska gå fort:-)
Alf-Magnus 2017-05-03 08:02
Hum nu skal du inte jämföra härdare med vätmedel, det har olika uppgifter. Vätmedel tar bort ytspänningen och härdare gör filmen mera tålig och kan med fördel blandas med fixet. Jo det där med framkallnings tider är nog det stora möjlig heta med storformat då regeln är exponera efter skutorna och framkalla efter högdagrarna vilket ger en enorm möjlighet att styra resultatet Referenser Ansel Adams "The Film" där han går riktigt på djupet, Björn Andersson och Erk Osvalds "Mörkrumsteknik för fotografer" eller Lars Kjellberg "Avancerad svartvitteknik 1" slut på förlaget för länge sedan men kan säkert finas här https://www.bokborsen.se/page-start eller här http://www.antikvariat.net/get/search.cgi?post , Adams bökar de är tre band "The Camera, The Negative och The Print" alla läsvärda. Du behöver inte fördjupa dig i Adams zonsystem, femfingermetoden som beskrivs räcker långt
I delförstoringarna ger Fomapan ett aningen skarpare intryck. Fomapanförstoringarna är också aningen ljusare vilket kanske är anledningen till det lite skarpare intrycket? Eller också har Fomapan lite högre mikrokontrast.
Svar från Calle S 2017-05-03 19:03
Ja, porträttet är något skarpare på Fomapan. Men det beror på att modellen förmodligen rört lite på sig efter det att jag ställt skärpan, stängt optiken, satt i filmhållare och dragit bort dark sliden innan jag exponerat.
På husbilden ser jag ingen skillnad.
PMD 2017-05-03 21:40
Om man tittar på vindskivan så tycker jag att man kan se en lite högre skärpa på Fomapanbilden, men om jag tittar noga ser jag också att den har ett mer distinkt korn än FP4-bilden, så det kan vara det som lurar mig.

Det var länge sen jag tittade så här noga på kemiskt framställda bilder. :-)
Svar från Calle S 2017-05-03 23:17
Ja, jag tror det är kornet som "lurar" ögat. FP4 är ju finkornigare.

Nä, jag pixelpeepar sällan, vare sig kemiskt framställda bilder eller digitala:-)