BROAR, BILDER OCH SÅNT

Vandringar i Ulvsunda med Canon 5DMklll

Ny kamera, samma gamla vyer, allt med Canon EF 85mm/1,8 på kameran.

 Här har jag inte vandrat så långt. Faktiskt inte längre än till sovrumsfönstret.

 Dagen efter kom jag ut till gatan och tog en bild av huset mitt emot.

 Jag kom faktiskt ännu längre och hittade skuggor i slottsparken.

 Det var skuggor på slottet också.

 Buskarna utmed slottsflygeln.

 Som vanligt blev det några bilder från gångbron över kanalen in till Lillsjön.

 Inte mycket grönska kvar utmed kanalen.

 Blåsigt på Lillsjön den här dagen.

På andra sidan sjön skymtar Abrahamsberg.

85:an är ett trevligt objektiv tycker jag.

I koloniområdet är det lugnt och stilla så här års.

Som sagt.........

Hälsar /Claes

P.S. Tyst läge på kameran är suveränt. Den hörs knappt.

Dela:

Double Stack-tåg. Vad är det? I Mojaveöknen??

I USA kör de mycket gods per järnväg. Och tågen är långa, och höga!

När de ställer två containers på varann kallas det för en double stack. Här kommer ett sånt tåg i Mojaveöknen. 115 vagnar! 230 containers!! Fast det rätta namnet är COFC (Container On Flat Car).

Här kommer ett TOFC (Trailer On Flat Car), se de vita lastbilssläpen på slutet av tåget. Så nu vet ni det......

Hälsar /Claes

Dela:

Koltornet i Chama

På den tiden godstågen gick till Alamosa över Cumbres Pass fick de stanna till i Chama för att fylla på kol och vatten. Ofta kopplades ytterligare ett eller två lok till för att orka upp för backen till Cumbres. I Chama delades dessutom tåget i två eller tre delar för att loken skulle orka dra tåget upp till Cumbres. Detta kallades en "Cumbres turn" och när loken väl dragit upp första delen av tåget, ställdes vagnarna av uppe i Cumbres och loken återvände ner till Chama för att hämta nästa del av tåget. En Cumbres turn med ett tredelat tåg kunde ta en hel dag. Väl uppe i Cumbres kopplades hela tåget ihop och ett lok tog hand om nerfarten till Antonito och vidare till Alamosa.

Koltornet i Chama används inte längre för turisttågen, nu fylls tendrarna med en hjullastare istället. Tornet står kvar av historiska skäl. Miljön i Chama ser ut som på 50- och 60-talet vilket är väldigt trevligt. Om ni kommer till Colorado eller New Mexico rekommenderar jag en tur på Cumbres & Toltec Scenic Railroad. En fantastisk upplevelse i Klippiga Bergen.

Hälsar /Claes

Dela:

Gatufoto från magen, en beprövad teknik........

En gammal beprövad teknik för gatufoto är att låta kameran hänga på magen i sin rem och förinställa skärpan. Det blir ganska hög felprocent i början, men efter ett tag börjar man lära sig att bedöma avståndet ganska bra.

Här satte jag skärpan på fingret precis som jag tänkt mig. (Fast lite tur behöver man ju också ;-))

Här var det lite lättare att sätta skärpan eftersom jag kunde blända ner ordentligt och utnyttja hyperfokalavståndet.

Bilderna är tagna med mitt Zeiss Planar T* 50mm f/1,4 ZE som inte har autofokus. Kameran var en Canon 5DMk2.

Hälsar /Claes

Dela:

Gatufoto med Zeiss 50mm f/1,4 ZE och att ha tur

Jag har börjat gilla mitt Zeiss 50mm mer och mer och jag tycker det är en trevlig brännvidd för gatufoto också. På en fullformatskamera alltså. Jag använder ju Canon 5DMk2 till det.

Jag funderar lite över tillfälligheter och att ha tur, för det är lite det det gäller i gatufoto tycker jag. Med tur menar jag att det där lilla osannolika dyker upp i bilden, det där som får mig att titta till en gång extra och dröja mig kvar i en bild.

Visst gäller det också att se ögonblicket och kunna fånga det, men ibland är det faktiskt ren tur. Som den här bilden:

Jag gick förbi och såg några människor speglas i glaset upptill i bilden. Just då hann jag inte klämma av ett skott så jag dröjde mig kvar och hoppades att det skulle dyka upp någon nere på golvet samtidigt som någon där ute i ljuset på plattformen speglades i rutan. Lite planering och väntan alltså.

Det tog några minuter med människor som antingen gick förbi där nere eller ute på plattformen, men samtidigt ville det sig inte. Så kom då ögonblicket och jag kände att jag fått en bild att ta med mig hem.

Väl hemma upptäcker jag att rastermönstret som speglas i rutan matchar mönstret på mannens keps och dessutom matchar kepsens färger betongväggens färger i bakgrunden. Vilken sammanträffande och det här är det jag kallar tur. Det gav en extra dimension till bilden.

Det lustiga är att jag inte såg kepsen överhuvudtaget förrän jag laddat upp bilden i datorn.  :-)

Så det här får bli dagens bild från mig och det är dessutom den enda jag tog idag.

Hälsar /Claes

Dela: