BROAR, BILDER OCH SÅNT

Gatufoto med Panasonic GF1 och en pannkaka kan det bli nåt i svartvitt?

Jag fortsätter att experimentera med min nyinköpta Panasonic GF1 med 20mm pannkaksobjektiv och Leica X1 genomsiktssökare. Jag trivs riktigt bra med kombinationen och kameran är så liten och neutral att folk jag fotograferar inte bryr sig.

Här i Stadshusets pelargång stod jag en bit ifrån och med mängden av fotograferande turister är det ingen som reagerar på att jag tar några bilder. Alla andra fotograferar också och kineserna som just kom med buss är betydligt mer påträngande än jag. Jag gillar skuggspelet här på den tid av året när solen inte står så högt mitt på dagen.

Så här blev det i alla fall, i svartvitt alltså, hälsar /Claes

Dela:

Gatufoto, eller vad man nu ska kalla det? Lite funderingar om det där och mer bilder med Canon EF 85mm f/1,8 på kameran.

Det diskuteras en hel del om Gatufoto, vad det egentligen är och om det är en genre som helt enkelt är död. Många jämför med de gamla legenderna som Henri Cartier Bresson, Brassai, m.fl. Om vi alltid ska jämföra med det som har varit så blir det ganska tråkigt tycker jag. Handlar det inte om bilder? Måste vi kategorisera dem?

Jag är en typisk amatörfotograf. Jag tar till en stor del snapshots av sånt jag ser utmed mina promenader. För en del måste en bild innehålla människor för att vara bra. Jag tycker det är snobberi. Missuppfatta inte nu, jag tycker också om bilder med människor i och gärna som uttrycker känslor på ett sätt jag kan leva mig in i, men jag tycker lika mycket om bilder av natur, detaljer från miljön omkring mig, oavsett om det är stad eller skog. Den där solstrålen som letar sig in mellan träden, eller husen och lyser upp en liten detalj, det är tillfällen jag kommer ihåg och tycker om att fånga på bild.

En del fotografer är bättre på att fånga människor i sin miljö, de är ofta ute och rör sig bland andra och har en stor bekantskapskrets. Micke Borg är en sån person tycker jag och hans bilder berör. Micke uppfattar jag heller inte som en person som ser ner på andra för att de inte tar den typ av motiv som han ofta fotograferar. Det finns många som inte har ett stort umgänge och inte rör sig ute bland folk på samma sätt. Skulle då de vara sämre fotografer?

Bland mina bilder finns det en del som är riktigt bra, många mediokra och en del som är rätt tråkiga i längden. Här kommer några jag tog på en promenad igår, mellan Riddarholmen och SöderMälarstrand, en ganska kort sträcka alltså, utmed Järnvägen.

Bilderna kan ses som ett anteckningsblock över vad jag lade märke till när jag gick där.

Klotter är en dela av vår miljö idag, en del är trevligare att se på än annat, men här var det den gamla sneda kistan jag såg, där nere vid spåret.

En bro måste jag ju ha med bland dagens bilder och snart kommer jag att gå där uppe. Det som fångade min blick här var lamporna som lystes upp i motljuset och som radas upp diagonalt där uppe i högra hörnet.

Ok, en tågnördig bild, men jag gillar den här blå färgen som snart kommer att vara försvunnen, ersatt av en, enligt mig tråkigare färg, nämligen kolsvart! Det finns bara fyra lok kvar i den här färgen vid dagens datum.

 En sista bild uppifrån gångbron ner mot SöderMälarstrand. Här var det ljuset som lyste upp löven och dessutom lyste upp en diagonal på kajen. Jag  hade velat ha människorna lite annorlunda kompositionsmässigt, men det ville sig inte riktigt.

Hälsar /Claes

Dela:

Panasonic GF1 med Leica X1 sökare, hur fungerar det för Gatufoto?

För några dagar sedan köpte jag en begagnad Panasonic GF1 och ett 14mm pannkaksobjektiv. Jag försökte också hitta en begagnad 20mm f/1.7, vilket visade sig svårt så jag köpte helt sonika en till GF1 med en 20mm pannkaka för ett väldigt bra pris och mycket billigare än om jag skulle ha köpt ett nytt 20mm i butik.

Efter lite fotograferingsförsök med kameran utsträckt framför mig för att se skärmen upptäckte jag varför jag har så svårt för den här fotograferingstekniken. Nu gällde det att hitta en genomsiktssökare och just då fick jag ett tips av Chasid här på Fotosidan att han hade en sökare till en Leica X1 till salu. Den är anpassad för 36mm brännvidd och då 20mm pannkakan på Panasonicen motsvarar en brännvidd på 40mm fick det bli ett köp.

Dagen efter anlände ett paket med en väl inpackad sökare i nyskick. (Tack Chasid)

Idag blev det första promenaden med Panasonicen om halsen. Det tog en liten stund innan jag kom på hur jag skulle komponera i sökaren för att bilden skulle bli som jag ville. Det är en mycket bra sökare, klar och ljus och precis vad jag ville ha.

Här kommer några av de första bilderna jag tagit med Panasonicen och de första med genomsiktsökare fäst i blixtskon:

Ett av mina favoritställen är Pelargången i Stadshuset under den tid på året då solen inte står så högt på himlen mitt på dagen.

Jag fortsatte sedan till Fotografiska för att hämta ut mitt Årskort och tog en till titt på Nick Brandts härliga bilder på Afrikas djur. Har ni inte sett hans bilder, gå dit. Det är värt det. Nu är det lite för mycket folk för min smak så här på en Lördag, så jag återvände snart ut i solen och promenerade hemåt igen.

På Ulvsunda slottsväg blev det en bild till i det sena eftermiddagsljuset. Jag hade ingen lust att gå in ännu, så jag gick ner till Alviks Torg för att ta en fika.

Jag passade på att ta en Ceasarsallad och kom i samspråk med Sven, en av stamgästerna. Vi diskuterade allt mellan himmel och jord och efter en avslutande Cappuchino gick jag hem i mörkret. Inatt ställer vi om till Vintertid, vad det nu ska vara bra för?

Slutsatsen blir att kameran GF1 med Leica X1 sökare fungerar bra för Gatufoto, för dokumentation av miljön i min omgivning samt för porträtt.

Hälsar /Claes

P.S. Om någon vill köpa en fin Panasonic GF1 med 14-42 zoomen så har jag en annons ute här på Fotosidan. 2900:- för hela paketet. Kameran är 8 månader gammal.

Dela:

Gatufoto. Mina egna favoriter, del 2

Häromdagen visade jag mina egna favoriter bland mina gatufotobilder i färg. Det är nyttigt att ibland, i lugn och ro, titta igenom sina egna bilder och fundera över dem. Vilka tycker jag fortfarande om, vilka kan jag kasta och vilka uppfattar jag bättre idag än när jag först tog dem.

Här kommer två av mina svartvita gatufotobilder som jag själv tycker om.

Trappan upp till Malmskillnadsgatan från Kungsgatan. En klassisk vy som det finns en uppsjö av bilder ifrån. Vad jag själv tycker om i den här bilden är djupet som bildas genom att trappan smalnar av uppåt på grund av perspektivet. Fast vet man lite om trappan så vet man att den faktiskt rent fysiskt smalnar av ju högre upp man kommer. Det får trappan att se ännu längre ut än vad den verkligen är. Varför jag tog den här bilden var för att jag såg de två personerna sitta där längst ner, upptagna med sitt och så såg jag den vitklädda kvinnan på väg ner. Jag väntade tills hon bildade en triangel med de andra två personerna och först då tryckte jag av. Utan kvinnan i vitt tycker inte jag att bilden hade varit speciellt intressant.

Den här bilden är jag väldigt förtjust i själv, men den har inte fått många kommentarer på Fotosidan. Jag tycker om mystiken i bilden. Vad sysslar egentligen kvinnan med, där i skuggan, medan människorna i tåget lever i sin egen pendlarvärld och inte är medvetna om att hon finns där.

Hälsar /Claes

Dela:

Gatufoto. Mina egna favoriter.

Ibland är det bra att sitta och titta igenom sina egna bilder. Särskilt de där som inte är alleles färska. Tycker jag fortfarande om bilderna? Jag kanske till och med tycker bättre om bilden nu än tidigare och en del bilder, dom har jag definitivt tröttnat på.

Igår kväll satt jag och tittade igenom mina gatufotobilder, de i färg vill säga och jag funderade över vilka som var mina egna favoriter. Jag kom fram till att jag hade två favoriter, utan inbördes ordning. Så här ser de ut:

Den här bilden gillar jag för den grafiska effekten av kaklet med sina figurer och de diagonala fälten som bildas av den belysta delen och delen i skuggan. Killen som springer uppför trappan med sitt instrument i handen skapar liv i bilden. Utan honom vore det en tråkig bild.

Den här bilden gillar jag på grund av kontrasterna mellan sol och skugga när vårsolen lyser in mellan valven i Stockholms stadshus. Återigen är det människorna som lyfter bilden där de sökt sig till solens värmande strålar.

Har ni några egna favoriter som ni vill berätta om i era egna bloggar?

Hälsar /Claes 

Dela: