BROAR, BILDER OCH SÅNT

Containertåg genom Mojaveöknen

Det går att köra resterna av gamla Route66 från Topock på gränsen till Arizona ända till Los Angeles och en stor del av sträckan går genom Mojaveöknen. Vägen följer till stor del järnvägen.  Idag heter den BNSF, eller Burlington Northern Santa Fe. BNSF är en sammanslagning av de stora järnvägsbolagen BN, Burlington Northern och ATSF, Atchison Topeka and Santa Fe (Mer känt som Santa Fe). Det går mer än 100 tåg per dygn på den här sträckan och många av tågen har mer än hundra vagnar.

 De här tågen med dubbla containers brukar kallas Double stacks och som synes dras tågen av flera lok. De riktigt tunga kan ha fem lok längst fram, två i mitten av tåget samt ett eller två längst bak.

Lite längre bort, utanför bild ligger Bagdad (Ca.) som inte längre har några innevånare och där det knappt syns att det funnits en station och ett samhälle. Bagdad (Ca.) är känt från filmen Bagdad Café som faktiskt inte spelades in där utan i Newberry Springs några mil därifrån.

Hälsar /Claes

Dela:

Miljöcertifiering i Klippiga Bergen

Har dom det på Durango & Silverton??

Ja, det kan man ju undra!!

Hälsar /Claes

Dela:

Double Stack-tåg. Vad är det? I Mojaveöknen??

I USA kör de mycket gods per järnväg. Och tågen är långa, och höga!

När de ställer två containers på varann kallas det för en double stack. Här kommer ett sånt tåg i Mojaveöknen. 115 vagnar! 230 containers!! Fast det rätta namnet är COFC (Container On Flat Car).

Här kommer ett TOFC (Trailer On Flat Car), se de vita lastbilssläpen på slutet av tåget. Så nu vet ni det......

Hälsar /Claes

Dela:

California Zephyr, Chicago till San Fransisco

Amtrak heter järnvägsbolaget som kör en stor del av passagerartrafiken i USA. De har inga egna spår utan använder andra bolags spår. Som här, Union Pacific, genom Klippiga Bergen. En gång i tiden var det här Rio Grande territory, eller Denver & Rio Grande Western Railroad.

 Tåget California Zephyr lämnar Chicago dagligen klockan 02:50 och kommer fram till Denver vid klockan 7:15 morgonen efter. Strax därefter är det avgång för att passsera genom Klippiga Bergen i dagsljus och då kunna njuta av den fantstiska utsikten i det vidunderliga landskapet.

 I Glenwood Springs kliver några av för att njuta av baden i den gamla kurorten med sina varma källor. Jag åker också vidare söderut, den här Septemberdagen år 2000.

Hälsar /Claes

P.S Tåget är framme i San Fransisco klockan 16:10 dagen efter.

Dela:

Hur man passerar gränsen mellan New Mexico och Colorado 9 gånger på samma tågresa. Hur bär man sig åt då?

Här följer fortsättningen på vår resa med tåget från Chama i New Mexico till Antonito i Colorado. Museibanan mellan Chama och Antonito är totalt 103 km och ringlar sig fram genom Klippiga Bergen, på vägen korsar den gränsen mellan Colorado och New Mexico inte mindre än 9 gånger. Högsta punkten passeras vid Cumbres Pass på 3053 m.ö.h . Resan tar en hel dag och det går ett tåg från varje håll som möts i Osier som ligger halvvägs.

 Strax före avgång från Chama, vår K37:a har kopplat på tåget och vi väntar på vårt andra draglok av typen K27 som är något mindre. Järnvägen är smalspårig, tre amerikanska fot, vilket är 914mm.

 Vi har nu klättrat hela vägen upp från Chama och ska snart runda Windy Point strax för Cumbres.

 Loken har jobbat hårt i de branta backarna, som mest 3,5 procents stigning, vilket i järnvägssammanhang är MYCKET brant. Här är vi framme i Cumbres som är högsta punkten på vår resa. Ena loket kommer att kopplas av och återvända till Chama, vi behöver bara ett lok i fortsättningen eftersom vi har nerförsbacke hela vägen fram till slutstationen i Antonito.

Osier ligger halvvägs och här kan vi äta lunch medan vi väntar på det mötande tåget. Byggnaden är en nybyggd restaurang som är speciellt byggd för det här ändamålet och ska alltså klara av en rusning från två tåg ungefär samtidigt. De hade därför bara två rätter på menyn, Amerikansk eller Mexikansk. Jag tog Mexikansk och det var ett gott val visade det sig.

 Efter lunch fortsätter resan och efter en stund kommer vi in i den spektakulära Toltec Gorge där tåget ringlar sig fram på en klipphylla högt ovanför floden.

Resten av resan får vänta ett tag eftersom jag inte hunnit skanna in fler bilder, men fortsättning följer!

Hälsar /Claes

P.S. Alla bilder är tagna på Kodachrome 64 diafilm och inskannade med en Nikon Coolscan IV ED.

Dela: