I och Ur Fokus

Vad är ett porträtt?

Och vad gör ett porträtt intressant?

Stämningen? (Mårran i favoritfåtöljen)

Uttrycket? (Jacson, vild och tokig på lekhumör!)

Känslan? (Lennon vilar i mattes famn)

Associationerna? (Ola och Mårran, två av de jag älskar mest.)

Dela:

Lyckan är en boll

Jag fortsatte med förfokuseringstemat och utökade verksamheten till bollhämtning, ytterligare ett område som påverkas av snabba förflyttningar från och mot mig.

Från full fart till fullt stopp

Få tag på den lille rackaren...

...och så full fart åt andra hållet!

Bollhämtaren måste fram till varje pris!

Fröken Terrier tar sitt jobb på största allvar som synes...

Dela:

Incoming!

En av de bilder som jag gått bet på är snygga inkallningsbilder - att hunden springer mot mig i full fart och blir så där härligt skarp på bild. Ansiktet alltså - inte svansen som jag brukar lyckas med. Efter att ha konsulterat forumet här på FS fick jag nya tips och infallsvinklar, och igår var inspirationen på plats.

Efter en del trixande med manuell förfokusering och rätt slutartid/bländare fick jag plötsligt till något som var i närheten av det jag ville ha.

Upplyft av min framgång bestämde jag mig för att blanda in TVÅ hundar i leken...

"Men hallå...vänta då..."

"Aldrig! Käka min svans...loser!"

Om någon av de som delade med sig av sina kunskaper till mig på forumet råkar läsa detta: TACK FÖR HJÄLPEN! Inte är bilderna perfekta, men nu har jag en teknik som fungerar :)

Dela:

Tele+action=visst var det jag som behövde öva...igen...

En av Fröken Terriers passioner i livet är att hämta saker till mig. Bollar. Pinnar. Apporter (pensionerad tävlingshund - apporterna är roligast!). Ännu roligare är det om hon ska vänta på tillåtelse, hon sitter spänd som en stålfjäder och väntar på kommandot "apport" som jag bara behöver viska fram. Ärligt talat - hade jag nyst i det läget så hade hon tolkat det som fritt fram...Sedan exploderar hon i en mycket oeffektiv skuttande lycko-galopp, griper föremålet med en intensitet som får henne att slå en halv kullerbytta, vänder på en femöring, och så in till mig för att lämna av.

Inget av detta fick jag på bild.

När jag väl fick till den perfekta vinkeln mot ljuset, dagens ultimata inställningar för kameran, och fick in i kroppen hur jag bäst skulle kunna följa hennes väg mot bollen (dagens leksak), så var Fröken Terrier varm och trött och hennes entusiasm hade svalnat efter ca 20 upprepningar.

Nåväl, jag fick iaf korrekt exponering och skarpa bilder. Och teknik är ju viktigare än känsla? NOT! Men att träna är nödvändigt om jag vill bli bättre...

Siktet inställt

Var tog den vägen?

Hittat den! Jag kommer!

Uppgiften att fånga "glädje, vilja, apporteringslycka" på bild kvarstår. Men jag har blivit vän med mitt teleobjektiv - och det var målet!

Dela:

Test av mitt teleobjektiv: dag 3

Bilden direkt ur kameran (men minskad för bloggen), ingen skärpa pålagd. Samma bild, beskuren närmare i andra versionen för att enklare se detaljerna:

1/1600  f/5,6  ISO100  210mm  Mittersta fokuspunkten aktiverad och låst på hennes ansikte, ser att jag på något vis tittar snett i sökaren?

1/800  f/5,6  ISO100  70mm   Låste fokus på hennes ansikte och komponerade om.

1/2000  f/5,6  ISO100  210mm  Nu ser det ut som att jag har hållit kameran rakare, mittfokuspunkten på hennes ansikte.

OK, är jag gnällig? Är detta vad ett stackars begagnat teleobjkektiv klarar av om jag håller mig i prisklass 1000:-? Dessutom är ju bilderna minskade en del, vilket också tar en del skärpa har jag förstått. Men ändå...JAG tycker att skärpan och detaljåtergivningen är ganska dålig. Mycket sämre än vid närbilderna med samma objektiv. Men det kanske är normalt?

Notera att mitt objekt fortfarande är stilla, vad händer om jag försöker få till lite action? Det vet vi imorgon! :)

Jag avslutar med ett stycke vardagsrealism, fult eller intressant får ni avgöra själva...

TV-kväll i mitt hem. Den tomma platsen är min - så klart. Hur upplevs bilden? Jag vet vad jag tycker och är alltid nyfiken på andras tankar!

Dela: