Och livet går vidare, eller hur?

Mitt nyaste fotoprojekt - ögonblicksbilder från min egen gata...här taget från mitt köksfönster. Det var något med färgerna och ljuset som jag registrerade när jag tittade ut...

Och idag - väl hemma igen, känns allt vanligt så himla vackert så jag var bara tvungen att fotografera.

St. Persgatan söndag klockan 12.46...och verkligen en snapshotsbild.

 Och fram på kvällningen fick jag för mig att jag ville se hur bilden skulle bli som en kvadrat. Jag putsade bort några gröna kvistar också...bara för att tillfredställa mitt estetiska sinne. (Men, sådant har jag inte bestämt om det skall vara tillåtet i mina kvarteret-bilder...men om det bara är en liten grön kvist så kanske det är ok...? Får fundera på saken.)

Hälsningar Lena...

(som lovar att inte sno åt sig något bloggutrymme imorgon!)

Tur i oturen

Min dotter hade tur...i oturen, för när hennes njurar slutade att fungera så kunde hennes pappa bli donator. Så efter ett års elände med dialyser och utredningar, så skedde transplantationen förra veckan.

Och det mesta har gått bra hittintills...peppar, peppar.

Bilder från vecka 20 0ch 21. Sahlgrenska lasarettet.

Välkommen...brusig bild och överexponerad i motljuset...men jag gillar känslan i den.

Här tar Emelies pappa mot mig bakom slussen in till avd 139, en avdelning för nytransplanterade människor och donatorer. Som nytransplanterad är man oerhört infektionskänslig.

telefonräddning...när man tröttnat på allt annat. Min dotter, tämligen nytransplanterad.

en tidning...är inte så dumt heller, för en trött donator.

morgondagens medicingenomgång...kvällsljus, och slarvigt snapshot.

donatorn...håller på att piggna till.

Väldigt vacker avdelning, med Botaniska i bakgrunden. Också kvällsljus.

och längtar hem...telefonsamtal med kära hemmavid.

halvsyster... på besök

dax för en hjälte att ta emot utmärkelse som bästa donator...och så få åka hem.

och dax för min dotter att gå upp och röra på sig.

Och nästa vecka hoppas vi att det blir till att åka hem även för henne...

Jag vet att många har tänkt på oss... - STORT TACK!

(Bilderna i den här bloggen kanske är sådär...att hålla i kameran har inte varit prioritet nummer ett, för en orolig mamma...men just de här bilderna och blogginlägget känns  värdefullt, för mig. Och kanske även kan tjäna som en liten påminnelse, för att ta ställning för det här med att donera. I livet - om man kan, eller efter sitt liv.)

PS; självklart har jag både min dotters och min gamla x-mans godkännande för detta blogginlägg... 

 hälsningar Lena

(En sekunds exp.)

Åka tåg

Laptopen var helt enkelt för djupt nedpackad, boken ville jag spara på lite och söndags-DN var noga genomläst. Och kaffe hade jag redan druckit två gånger...

Hmmm...att åka tåg mellan Norrköping och Göteborg kan vara väldigt långsamt och tröttsamt...

Bilder 22/5-11

 då behöver man kraft... :-)

eller ny bra musik kanske...

 eller varför inte en ny tidning...

fast man kan ju kolla ut på landskapet också...

 på en del ställen är det väldans fint....

och så kan man ju förstås titta på dem som står och väntar...

jaa, eller helt enkelt bara blunda och koppla av...

Hälsningar Lena

(nu sittandes på ett bekvämt hotellrum...med laptopen i knät...)

St. Persgatan Norrköping

St. Persgatan Norrköping, kan det vara något?

Jag har i alla fall länge tänkt att jag skulle vilja fotodokumentera lite här på den egna gatan. Jag skulle vilja försöka fånga husväggar i solens sken, människor, händelser, vardagsliv...sömniga morgnar såväl som hektiska eftermiddager. 

Men jag vill att det skall få vara ögonblick fångade på ett väldigt anspråkslöst sätt, inte så mycket planerat fotande. Inga konstigheter, inga stora rörelser...inget som tar för mycket tid och tänk.

Jag har funderat lite på det hela och kommit fram till att jag skall börja med "ögonblicksbilder från kvarteret på väg hem eller på väg ut i vimlet"...när jag ju ändå passerar med kameran över axeln. Sedan kanske man kan rikta in sig mer i detalj på något.

Ögonblicksbilder "påvägbilder"  St. Persgatan  Norrköping 14/5-11

Klockan 14.37....och på hemväg från kolonilottsområdet igår, såg jag honom, sittandes med kaffe och cigg, uppe vid trafikljuset. Hmm, minneskortet var fullt, plats för tre bilder i jpg. - Men, ok tänkte jag, det här får bli startskottet för min första snapshots-kvartersbild.

Klockan 14.38....och upplivad av mitt eget beslut att sätta igång med kvartersbilderna, slängde jag iväg den sista möjliga bilden - femton meter längre fram. Fånigt ju att komma hem med en endaste plats kvar på minneskortet...

Kanske inte världens mest spännande bilder...men jag tyckte det var roligt att det blev två (tre) bilder som inte riktigt ser ut att vara tagna här i Norrköping, utan mer minner om Sydeuropa.

Och, yes - sommarens andra fotoprojekt har kommit igång...det känns inspirerande!

 Hälsningar Lena.

Kolonilottspromenad igen

Förra sommaren upptäckte jag kolonilottsområdet. Ett helt fantastiskt ställe med lika fantastiska människor. Sällan har jag mött sådan nyfikenhet och gästfrihet som när jag vandrade omkring där.

Och idag gjorde jag årets första säsongsbesök dit igen. Jag var nyfiken på om någon odling kommit igång och jag hade hoppats att möta "plommonkvinnan" på nytt.

(här kan ni läsa om det mötet om ni vill)

http://www.fotosidan.se/blogs/femminuter/moten-3.htm

Tyvärr var hon inte där idag.

Men däremot många andra människor som bjöd frikostigt på sig själva och gärna ville prata och bli fotograferade. Väldigt roligt!

 Bilder 14/5-11 

skarp sol och lite knepigt att fota...men så skönt att gå omkring i  :-)

på väg mot koloniområdet...

kvinnokraft :-)

 vattenkraft

och här var det bara glada miner 

 den här farbrorn kunde inte mycket svenska, men ville gärna bli fotograferad...

hoppas på växtkraft, kanske...

 och här skulle det nog behövas lite växtkraft också...

 mer vatten

mycket vatten ja, - det är roligt!

varsågod - kaffe...

Jag har tänkt återkomma hela sommaren till kolonilottsområdet...det känns ovanligt hjärtligt och varmt där. Och spännande, både med alla härliga människor och att se hur det kommer att växa...

Och så har jag tänkt mig att trycka ut några bilder och ta med som tack mot slutet av sommaren.

 PS Skärpedjupstänk å sånt blev det inte mycket av, prat och skratt och nyfikna blickar runt mig hela tiden...Men jag hoppas att vartefter jag kommer att återkomma, och lär känna människorna lite grann...att det kan bli en bra berättelse...och en och annan bra bild. Alla förutsättningar för det finns ju...det är bara jag också som skall få till det! :-)

Hälsningar Lena