Nästan som ett ultraljud

Känns väldigt jobbig att kolla på. Jag blir nästan yr. Vet inte om jag gillar känslan av rotationen. Ser lite ut som ett ultraljud men jag skruvade kameran under exponeringen. Sen Quick Development - Selenoium Tone i LR.

Det är Moderskeppet-Mattias fel..

Jag var notorisk legobyggare som plutt. Lego var de enda som gällde och alla paket skakades direkt för att snabbt veta om det var lego. Nu är jag vuxen och bygger inte lego, men det är ett blogginlägg av Mattias på Moderskeppet som har gnagt i min hjärna.

Idag skulle jag köpa en liten Legobil till systersonen. Första gången i Legohörnan i leksaksbutiken (min son har inte kommit till legoåldern ännu) och min blick faller direkt på en jättekartong som kostar galet mycket. Jag glor och glor. Och tar ner och kollar. Sätter tillbaka. Glor igen. Tänker på Mattias. Glor igen. Tar ner. Lägger i vagnen tillsammans med den lilla legobilen. Betalar och känner mig liten galen. Men väl hemma känns det grymt skoj. Så när det blev tyst i huset så plockades kartongen fram och 2h senare har jag kommit till nr 31 i beskrivningen. Vi får väl se vem som vaknar tidigast imorgon. Sonen eller jag. :)

Slussen

Ny kamera - gammal rem

Det var dags att byta kamerahus, längtat länge efter full-frame så jag gav mig själv en julklapp i form av en D3. Däremot så behåller jag kameraremmen från mina gamla F5-hus. Den remmen är precis perfekt i bredd och smidighet.

Kanske jag missat en "sittande" trend?

Bloggade häromdagen om att bilden på Prinsessan Madeleine hade en spännande och annorlunda pose/bildvinkel. Men jag verkar ha missat en trend. Redan dagen efter hittar jag detta omslaget:

..som är plockad från en Resumeartikel om att modellen är oretuscherad men för snygg.