E.T. -"The Extra Terrestrial"

betraktelser från en vilsen liten utomjording som är tre miljoner ljusår hemifrån

Klagande efter klagande...

Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4

Jag har inte vart så aktiv på FS det sista. Det har flera orsaker. Bland annat så har jag inte vart så aktiv inom fotandet det sista, det e denna tid på året så min inspiration tryter lite. Men sen när det väl blir vår o sommar igen så kommer den tillbaks, det e ja säker på.

Sen kan det va bra o ta en liten paus härifrån ibland med. Det kan va skönt o bara släppa bilder ett tag.

Sen, något som jag tycker e tråkigt, vilket fått mig o tappa gnistan för sidan lite, e alla ”utskällningar” man får ibland. Jag bryr mig egentligen inte, men när det händer om o om så blir det tjatigt o löjligt…o irriterande. Vilket får en o tappa lusten för att tex. kommentera eller liknande…

Med ”utskällningar” menar jag tex. när man skriver en kommentar, o först beskriver vad man tycker om i bilden, o sen vad man SJÄLV skulle gjort annorlunda. Man får ju den uppfattningen att personen i fråga vill få kritik då han/hon lägger ut bilden i en pool o frågar frågor om komp etc. under bilden. Skriver man något om detta, tex att man gillar bilden, färgerna e underbara, motivet e vackert, bra exponering etc. MEN, att JAG kanske skulle velat se bilden annorlunda beskuren, o ger tips på en annan beskärning. Men, detta e ju vad JAG tycker, o det betyder ju inte att det skall vara så. Istället så får jag ett mejl till hotmailen via Fotosidan från fotografen i fråga där han/hon skäller ut mig o kallar en för besserwisser bla. Varför då lägga ut en bild i en kritikpool om man inte vill ha kritik?

Sen e det ju det med o ge rätt sorts kritik med, eller på rätt sätt. Vilket har diskuterats om o om så många gånger…

Eller så kan det vara att man lagt ut en bild, och fått en kommentar. Men inte haft tid att besvara kommentaren, eller inte orkat det just då. O istället får ett mejl där fotografen argt klagar o säger att eftersom han/hon gav en kommentar så har han/hon rätt o få en tackkommentar tillbaka. Själv så tycker jag att jag e bra på o tacka för kommentarer, ibland går det fort o ibland sakta. Det beror ju på med hur mkt tid man har, för o kommentera mm tar ju tid o kräver ork med. Eller, som hänt ett par ggr bara, att man lagt en fotografs bild som man tyckte va jättefin bland sina favoriter, o sen fått mejl med klagomål för att man inte skrev en kommentar samtidigt…haha! Några har till o med ringt hem till mig…Vilket ja tycker går över gränsen…

En som ringde en gång pratade jag ett bra tag med, lite fotoprat, det va trevligt o intressant. Men, en annan som ja inte höll med i bildtänkande skällde ut mig lite…jag tycker det blir helt fel när han/hon skäller ut mig för att jag inte tänker eller tycker likadant bildmässigt…o jag kanske inte gjorde helt rätt av mig heller genom att kalla personen för ”jä*%#”&*%...”, men efter att lyssnat på klagandet o personen gjort mig typ halvdöv så bara det blev så…

Men, vi redde ut det via mejl sen.

Asså, det e ju så löjliga saker egentligen. Alla tycker vi ju så olika. O hade det inte vart så så hade det vart tråkigt. Om alla tyckt lika så hade ju alla bilder sett i stort sett likadana ut. O hur roligt hade det varit? Lägger jag ut en bild så blir jag glad och tacksam om någon tar sig tid att kommentera eller komma med någon kritik. Eftersom vi alla tycker o tänker olika så kanske denna person ser något som jag inte ens tänkt på innan, och som kan göra bilden bättre. Han/hon kanske till o med får mig o uppmärksamma saker som ja inte ens sett innan. Tar jag en bild, så vill jag gärna visa den för fotovänner/vänner/familjemedlemmar etc, för o fråga vad han/hon tycker. Hur e färgerna? Skulle jag kunna beskära den annorlunda eller har du tips på beskärning för jag får inte riktigt till den? E det för mkt skärpa? Stör det att skärpan inte e klockren? Hur fungerar uttrycket/vad säger det dig?

O, vi kommer med åsikter, tips, ideer mm…

Själv tex kan jag vara lite av ett kontrollfreak, o perfektionist. Jag ser minsta lilla grej på mina egna bilder. O har det senaste fått lära mig av vänner att en bild behöver inte ha perfekt skärpa, eller komposition enligt tredjedelsregeln mm…

Vet flera som också fått liknande mejl mm. Men, det e bara o skaka av sig det o inte bry sig helt enkelt.



Postat 2010-02-21 14:51 | Permalink | Kommentarer (26) | Kommentera

Min bästa bild 2009

Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4

Jag fick ta emot stafettpinnen från Claes Hillèn, som utmanade mig att lägg ut min favoritbild från alla mina tagna bilder från året som nyss var.

 

Hjälp, tänkte ja…skall ja, som har otrolig beslutsångest, välja ut en bild, EN?

 

Satte mig och började kolla igenom bilder från förra året, i mitt mycket ”snygga mappsystem” ;) Ca 263 GB bilder. Ble förvånad faktiskt, trodde det va mer...

 

Det va ganska skönt, och roligt, att sitta och kolla igenom bilderna, man hittar alltid något man glömt bort man tagit, och som man faktiskt kan göra något av. Va väl inte så superduper roligt när man kom till sommarbilderna, och tittade ut på vädret vi har nu. Redan skottat fram bilarna 2 ggr idag…

 

I alla fall…ja visste redan från början att det skulle bli antingen ett porträtt eller en macrobild. Efter att selekterat ner till fyra bilder, så valde ja ett porträtt:

 

 

 

 

Denna bild e tagen den 1 september 2009 på mina föräldrars baksida, med den röda husväggen som bakgrund.

På bilden e det jag och min yngsta bror, Erik. Minns att det va underbart väder ute den dagen, solen sken och det va lagom varmt, och det va ett mkt vackert, varmt o somrigt ljus ute. Jag övertalade brorsan att leka lite med porträttbilder. Vilket han gick med på, trots att ja bara behövde tjata ett par ggr :)

Vi knäppte lite bilder, han fotade lite och ja fotade lite. Och ja tyckte vi skulle prova ta några bilder på oss två tillsammans, för vi har inte många såna bilder. Vi började göra lite grimaser mot kameran, inget seriöst så utan mest på skoj. Och när brorsan sa att han inte orkar mera (med orkar betyder att han måste in o fortsätta spela dataspel), så vände ja mig om och gav honom en puss på kinden. Och resultatet ble denna bild.  

Bilden e väl inte perfekt kvalitetmässigt, men ja tycker den e mkt charmig. En härligt spontan syskonbild helt enkelt. Och ja tycker så mkt om brorsans uttryck, hur han grinar med ansiktet, för det e ju SÅ PINSAMT att få en puss av syrran! :)

 

Stafettpinnen går över till Fredrik Boo och Maria Olsen :)

Lägg ut eran favoritbild från 2009, och utmana sedan 2 personer var.


Hoppas ni antar utmaningen.

 

/E.T

 



Postat 2010-02-03 20:14 | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera