FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Där turismen inte fördärvat kulturen


Hos familjen Mikko och Maria Filippova. Vuokkiniemi, Ryssland 12.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 223/364.

Det är bara så skönt att röra sig i miljöer där turismen är småskalig. Där turismen inte kommersialiserats, som i förlängningen ofta förstör lokalkulturen (dvs. den känns alltför mycket "teater").

I de karelska byarna (där man pratar finska) i Ryssland har många ett antal rum att hyra - som familjen ovan som var vårt värdpar under några innehållsrika dygn.

Bara så skönt att sitta med dem vid matbordet morgon och kväll och diskutera livets gång, och lära något om dem och deras kultur och vardagsverklighet.

Här är man fullständigt tvåspråkig, med finska och ryska, och man tillhör en gränskulur - som för mig är vardag. Själv tillhör jag en kustsvensk gränskultur med rötter (800 år tillbaka i tiden) i Sverige, som hittas i Finland.

Likaså är det med karelarna i ryska Karelen, som lever i Ryssland, men som tillhör en finskkarelsk kutur. Och på något sätt känner jag mig hemma med dylika människor; vi har något gemensamt. Likaså är det i Estlands gamla svenskbygder, också där känner jag mig hemma.

Tyvärr har det politiska läget långt söderut skrämt bort många människor; i sommar fanns det just inga turister i Vuokkiniemi. Och vid gränsövergången fanns det inga köer; människor tenderar att bli ängsliga på fel sätt. Till dessa karelska byar i Rysland vill jag snart igen.

Inlagt 2015-08-13 23:15 | Läst 1320 ggr. | Permalink
Intressant läsning. Skulle verkligen vara roligt att åka in på den ryska sidan där uppe. Har föreslagit det många gånger medan min svärmor levde men hon kände att hon inte skulle orka återse sin hemby.
Min äldsta dotters kille var under juli till den ryska staden Vorkuta. Ligger på tundran ovanför uralbergen. Märkligt att höra hans berättelser och se bilder därifrån. Hyreshus som vi Svenska knappt skulle våga gå in i. Fanns inget underhåll på dom inte utan såg väldigt nedslitet ut. Hyreshusen var dessutom byggd på pålar.
Dom vandrade i tre veckor och såg ingen människa förutom två nomadfamiljer på hela vandringen.
Innan avfärden från Varkuta blev dom hämtad av polis som undrade vad två västerlänningar gjorde där. På grund av den förseningen fick dom lägga om rutten för att hinna hem i tid.
Sten
Svar från Håkan Eklund 2015-08-17 12:26
Intressant! Har för mig att Vorkuta också var ett "Gulag-läger" ...
Jag skulle vara nyfiken på den ryska tundran, längre österut.
- hawk
Sten Björklund 2015-08-17 14:00
Kunde läsa i gårdagens aftonbladet att Vorkuta tillhörde de tre värsta Gulag-lägren. Själva staden låg på tundran men när dom kom upp på fjällen tycker jag det påminner ganska mycket om typ Padjelanta - Sarek. Ett ställe ser nästan ut som Rapadalen i Sarek. Nomaderna ser ut att leva som samerna gjorde här för 60 - 70 år sedan.
Sten