Ibland kan livet vara ungefär som en hal trappa !

En trappa..en helt vanlig trappa ..tja kanske inte för alla. För just en person jag känner så är livet som en trappa..De går uppför några få steg, livet ser ljusare ut. Så kommer regnet o gör trätrappan glashal, saker i livet raseras och man åker ner alla steg på den såphala trätrappan. Man funderar på...varför är livet så orättvist ?? Varför har en del ALLT och lite till medans en del inte har så dom klarar sig för dagen ?

Varför måste jag stå här helt ensam, varför är alla i denna staden emot mig..vad har jag gjort, mer än att försöka lyckas med mitt eget liv ?? Så går nog tankarna hos min vän

Men du är inte ensam vännen !! Trots att de säkerligen känns så i den situationen du är i ! Jag förstår också dina känslor där du känner att ingen vill veta av dig, känna dig, vara nära dig ...suck ! Livet är grymt ibland. Men du har iallafall en vän och de hoppas jag du känner ;O)

Allt ser så fridfullt och bra ut på utsidan, man ler och ser glad ut i alla lägen. Folk säger: - Å du ser ut att ha det bra å ser så välmående ut..

Men innombords, i själen forsar alla tankar runt. Allt känns rörigt, oroligt, hemskt..varför ska livet vara så orättvist ?? Varför är de så enkelt för en del och hur en del än försöker så är trappan lika förbaskat hal. Varför får en del allt och en del inget fast man kämpar lika mycke ??

Har man otur så hamnar man lite fel i livet och de är inte lätt i dagen samhälle att komma ur de nätet. I de nätet verkar de sitta en giftspindel som bara njuter av att se människor misslyckas. Allt låter så fint i dagens samhälle men när de väl gäller..ja var är alla dom där fina lovorden då...nä då finns de texter längst ner överallt som är sååå liten att ingen kan läsa den kanske ;O(

I Kay Pollaks bok står det bla: Jag påverkas av varje tanke jag tänker, Jag skapar den jag är med mina tankar. De står även : Jag kan förändra de inre bilder jag har av mig själv, Jag ensam väljer mina tankar om mig själv, Det är tankens nivå förändring startar.     Hm...är de så ialla lägen tro ???

Men ljuset finns där borta, kan kännas enormt långt borta å vägen kan vara lång, krokig men ljusglimten och glädjen finns. Du kommer finna de...de är jag helt säker på, du kämpar o kämpar..de kommer ge resultat..å vem vet kanske på ett helt annat plan än vad du tänkt från början. Tänker på dig ! Hjälper dig gärna om jag bara kan å de vet du !

Ibland kan en liten tanke till någon räcka långt, ibland behövs de mer...härromdagen behövde jag ett mail och fick de..å jösses vad de betydde mycke och under dagen fick jag också några sms....sånt betyder så grymt mycke !!!. Idag finns så många sätt att bry sig om andra...bara lite lite betyder så mycke. Sen räcker tyvärr inte de alltid med tankar, tankar kan man inte betala räkningar med, tankar kan man inte äta osv osv....Hade jag haft möjligheten så hade jag hjälpt till med både det ena och andra, att veta att någon mår dåligt..man känner sig hjälplös då..suck...Att känna att någon finns vid sidan om...ja de tror jag vi alla behöver i livet. Var rädd om dig vännen och även ni andra åååå Ha det gött / Helen

 

Inlagt 2011-07-06 22:51 | Läst 997 ggr. | Permalink



(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?

Förstår presis vad du nmenar med dessa tänkvärda ord då jag själv har farit upp å ner för den där "trappan"
Men jag träffade rätt vän som löste upp en hel del knutar o hur hon nu gjorde det vet jag inte kan ju vara att hon bara fanns där vid rätt tillfälle men hur som så är jag på ett bra trappsteg å det känns stabilt att stå där även om det ösregnar så står jag kvar men okey jag skulle nog kunna klättra ett par steg till men varför när man mår bra på det steget jag står på . Men då man träffar många olika människor genom jobbet så har man blivit väldigt bra på att läsa av folk o vilka dom är. Och jag kan säga så mycket att det är väldigt många som stämmer in på din beskrivning att dom ser ut att ha det jätte bra fin bil på villa uppfarten å har ett snyggt yttre både klädsel å kroppsligt men så kommer då detta men skrapar man bort den där fina fasaden så mår dom inte bättre än vad din vän gör .Men det skulle dom alldrig erkänna för då skulle deras "fina värld" rasa samman o dom skulle hamna längst ner på trappan i andras syn vinkel men tyvär så är dom ju redan där nere . Men när det gäller din vän så visa bara att du finns där och att du bryr dig och framför allt så behöver du bara lysna när vederbörande öppnar sig å börjar prata det är en stor hjälp på vägen det vet jag av som sakt egen erfarenhet . Och man har tyvär väldigt många kompisar men väldigt få vänner
Svar från Helen Gustavsson   2011-07-07 09:45
Jaa du Alf !! TAck för alla dina fina ord, de värmde gott faktiskt. Den trappan den är tuff...Jag är en som vet också, men tycker livet är så orättvist, rena Robinhoodskogen eller de fattiga o rika, varför måste samhället vara uppbyggt så idiotiskt. Man kan kämpa i den där trappan av olika anledningar men i grund o botten är vi ju lika dana ...min vän behöver pengar för att kunna betala hyran, få mat i magen osv. Men äger tyvärr ett företag som inte går bra..därför får han ingen a-kassa eller soc-bidrag. Inget lån för han ingen inkomst har, kan inte ta jobb långt från stan för han har inga pengar så han kan åka dit, kan inte flytta för får ingen ny lägenhet pga han ingen inkomst o jobb har.....allt är ju så snett de kan vara.....Kommer man in i den karusellen så får man verkligen kämpa i den där trappan som är enormt hal. Jag har hjälpt honom sälja saker...men de är småpengar...PRECIS som de han önskar låna på banken för att få fart på företaget igen. En del kan låna flera hundra tusen utan säkerhet, utan jobb (jag vet såna)...men min vän ber att få låna ca 25 000 men nä du har ingen inkomst är svaret. Önskar dig lycka till Alf !!! Å Alf man behöver inte gå hela trappan UTAN stanna på de trappsteg Du känner att Du mår bra...de har jag gjort o då trivs man bäst ;O)
Många tänkvärda ord Helen, och när man har trillat av denna hala trappa så behöver man verkligen en bra vän som kan vägleda tillbaka till verkligheten, jag hade en sådant tid för 17år sen och jag fick bra hjälp av min bästis , hade hon och hennes man inte hjälpt mig så tror jag inte att jag hade redat upp mitt liv. Jag gick upp sakta men säkert tillbaka upp på trappan. visst har det varit stunder när man har gått ner några steg men det blev inte så illa som då och dessutom har man lärt sig en del på vägen. Jag tror att finns du där för din vän och lyssnar så har du hjälpt vännen din en bra bit på vägen.

PS:Trätrappan på första bilden har jag ramlat nerför i verkliga livet Gässlösa är farligt när det är blöt.
Jag slog mig ganska så bra då.
Kram och sköt om dig//Anita
Svar från Helen Gustavsson   2011-07-07 09:50
Anita min vän...Ja jag vet att du hade en tuff tid då, men du är stark och enveten precis som jag ;O))....Trappan är kämpig och framför allt om det regnat o sen är såphal...men de går att kliva upp några steg sakta men säkert...Både du och jag vet de...Sen tror jag inte man ska gå hela vägen upp utan stanna där man mår bäst själv. Dom som kliver allra högst upp dom..nä tror inte dom mår så bra innombords...här är jag SE MIG !! kanske...Nä man stannar där man mår bäst och framför allt där själen mår bäst.
Ang den trappan i verkligheten !! JA ANITA Den blir fruktansvärt hal då det regnat jag vet också !! Den är låååång att åka på rumpan nedför..å förbaskat ont gör de ;O))
kram Helen