Mycket snack och lite verkstad

Att laga ett objektiv

Förra veckan chansade jag lite och köpte ett osett Tokina 17/3,5 RMC, begagnat för en billig peng. Jag tänkte att det vore kul med en "fulvinkel", så jag hade verkligen inga större förhoppningar om god bildkvalitet på FF. Med så mycket vidvinkel så kunde det gott få vinjettera och ha sig bäst det ville.

Objektivet anlände i vad jag skulle anse som mycket gott skick för pengarna (en tusenlapp), och säljarens beskrivning och de bilder jag sett stämde mycket väl med den reella upplevelsen. Inte en repa eller märke på linserna, übersmutt fokusringskänsla och bara ytterst lite mekaniskt slitage.

Men sen provade jag objektivet. Och dra åt helvete vilken pisskärpa! Jag har aldrig varit med om maken. Vid f/8 såg det betydligt värre ut än vad mitt 50/1,2 ger vid f/1,2 i motljus, vilket säger en del. Allt var höljt i en dimma, och kontrasten var ett skämt.

Detta är vid f/8 i som synes väldigt snällt ljus, åtminstone på motivet:

Disigt värre! Tittar vi i 100% förstoring så är det egentligen inget fel på detaljskärpan, men det är en glöd kring allt som är lite ljusare.

Här måste ligga en hund begraven, så jag började syna gluggen ordentligt. Efter visst påseende hittade jag felet. På insidan av bakre linsen fanns en hop med små små prickar. Det såg ut som kondenserad vätska, eller möjligtvis någon slags svampangrepp.

Jag misströstade en smula och tänkte att; "vafasen, det var ju inte så mycket pengar". Men så tog jag upp saken på ett forum specialiserat på manuellt fokuserad optik, och någon skrev att det nog går att skruva isär utan specialverktyg. Det kändes lite tveksamt, men tanken grodde lite i huvudet under några dagar.

Så igår, så tog jag mod till mig. Det kunde ju inte gå mer än åt helvete, och jag föreställde mig ett bord fullt med okända linser, brickor, skruvar och fjädrar i en enda röra efter demontering. Men det gick bra!
Muttern med två hål som syns ovan gick att lossa med handkraft, och med denna följde hela det bakre linspaketet, ända fram till bländaren. I framändan av detsamma fanns ytterligare en mutter som lät mig plocka ut två sammanlimmade linser, och där innanför fanns sen den besudlade ytan av den bakersta linsen.

Efter rengöring medelst tops och lösningsmedel skruvade jag helt sonika ihop pryttlarna i samma ordning som de kom isär, och hela proceduren visade sig ha gjort susen. Nu är skärpan finfin i mitten redan från f/3,5 och skaplig ända ut i hörnen vid f/11.

Idag hade vi lite grillfest efter jobbet, och jag tog med kameran och bland annat Tokinan. Den funkade utmärkt, till och med i svårt motljus. Det går att få ganska fula flares om man inte passar sig, men objektivet verkar helt klart bättre än det Sigma 14/2,8 HSM som jag hade ett tag. För att inte tala om att det är typ hälften så stort.

f/11:

Och så 100%:

Nu är jag nöjd, och en erfarenhet visare. Vi får se om jag skruvar isär fler objektiv i framtiden. Det går uppenbarligen;-)

Dela: