Mycket snack och lite verkstad
Den nya verkligheten
Alla lever vi i olika verkligheter med olika innehåll. Vi har olika saker, känslor och tankar som vi finner viktigt och oviktigt. För mig är fotografering en viktig sak, känsla och tanke. Jag tror det i alla fall, för den fyller ganska stor del av min tid. Därför är det också viktigt att jag har rätt verktyg, så att jag kan koncentrera mig på själva fotograferandet. Mitt senaste kameraköp är ett stort och viktigt steg i rätt riktning, vilket bokstavligen har blivit en lättnad.
Jag planerar aldrig min fotografering. Möjligen bestämmer jag i förväg ett mål som jag beger mig till, men ofta inte ens det. Jag bara drar iväg och ser var jag hamnar. De senaste dagarna har jag tagit cykelturer och promenader vid 20-22-tiden på kvällen för att förhoppningsvis kunna sova lite bättre (än så länge utan framgång), och då har det varit väldigt trevligt att ha en liten och lätt kamera i väskan som inte stör. Som inte stör ens om man inte tar några bilder.
Ett ögonblick........sådär. Var tvungen att stänga fönstret eftersom grannarna just började sitt dagliga förpestande av luften med cigarettrök och en ytterligare försvårande omständighet för sömnen. Det går inte att sova när det är varmt och det går inte att sova när hela sovrummet stinker av vidrig tobaksrök. Jag skriver nämligen detta inlägg från sängen.
Var var vi? Jo, om kameran är lätt att ta fram eller ha framme, så blir det naturligtvis roligare att fotografera. Och då tar man bättre bilder eftersom man orkar stanna upp inför motiv som man kanske annars struntat i.
Det funkar till och med när man cyklar. Jag har kameran på magen med remmen diagonalt över ena axeln, så det är bara att stanna och sätta den till ögat utan att ens behöva kliva av cykeln. Perfekt!
Ibland kan det naturligtvis vara lite bökigt att stå hukad över cykeln, men det funkar. De här bilderna tog jag igår, utom den första som jag tog i förrgår. Idag cyklade jag en liten tur också, men det blev inga bilder. Och inte har jag släpat runt på kilovis med utrustning i onödan, så det kvittar. Väldigt skönt och befriande måste jag säga.
Jag gillar verkligen Fujins JPG-bilder, men det slutar ändå alltid med att jag slänger dem och bara använder råfilerna. Det blir nämligen så otroligt mycket bättre, efter att bara ha lagt ner någon minut per bild med efterbehandling. Och eftersom jag inte tar mer än kanske 5-10 bilder per dag så har jag gott om tid och ork att fixa med varje bild tills jag är nöjd.
Frågan är vad jag ska göra nu. Det är skitvarmt i sovrummet, och då kan jag omöjligen sova. Jag får klura ut någon lösning på grannarnas förpestande av min tillvaro. Den värsta haken är att de sitter INNE i sin lägenhet med öppna fönster, så jag kan inte ens stoppa ut huvudet och säga åt dem att det stör. Inte för att jag tror att de brytt sig om det. Ursäkta generaliseringen, men rökare brukar ha väldigt liten förståelse för att andra inte vill dela deras önskan om förstörd hälsa och stank. Det är bara att se hur det ser ut på närmaste tunnelbaneperrong, busskur eller liknande. Ständigt detta ogenerade bolmande.
Den nya verkligheten skulle egentligen handla om fotograferandet, men det finns som synes även andra saker som påverkar. Jag får dra ut en madrass på balkongen i värsta fall (den är på andra sidan huset).
Gonatt! Inte för min del då, men kanske för er.
Arkiv
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009








Visst är det kul att ha en liten kamera med sig jämt!
Rökare står inte högt i kurs hos mig. Som pendlare ryter jag ofta till när folk tänder en cigg i min närhet på perrongen. Tyvärr är det svårare att hindra folk att röka hemma.