Mycket snack och lite verkstad

Med cykeln som vapen mot vädret

Medan Aftonbladets rubriker löd ”Kylan lamslår Sverige" och alla Facebookuppdateringar verkade handla om hur mycket var och en hatar vädret, klädde jag mig varmt och hoppade upp på min cykel. Nog för att jag klagar en del på saker och ting, men jag blir lite trött på detta jävla gnäll och sjåpande kring just vädret. Det går ju för fan inte att ändra på, så knip flabben och gör något bra av det istället!

Med underställ, täckbyxor, raggsockor, dunjacka, dubbla handskar och pälsmössa for jag iväg. Väskan lämnade jag hemma för att slippa bli svettig om ryggen, vilket ju vore olämpligt när det är ordentligt kallt ute. Istället hängde jag kameran över axeln och stoppade de båda reservbatterierna i varsin byxficka.

Något mål hade jag som vanligt inte, men det bar sig så att jag kom till Djurgården.

M8 med 28/2 @ f/4

Det var inte läge att ta välgenomtänkta och bra bilder, så det blev till att bara dokumentera lite istället. Kameran dog efter EN bild, och det var alltså direkt dags att byta batteri. Och sen klagar en del på att en del nya kameror ”bara” klarar 300 bilder per laddning.

Nånstans i trakterna av Manilaskolan plockade jag fram ”nödtelet” (se gårdagens inlägg för mer info). En av de bästa sakerna med Leica M-systemet är de mycket små objektiven, om man inte väljer de allra ljusstarkaste, och 90:an hade jag i ena bröstfickan.

M8 med 90/4 @ f/5,6

Ingen spännande bild det här heller, men ett fint gammalt träd är det i alla fall. Kan det vara en al, tro?

Färden gick norrut då Djurgården helt enkelt inte erbjöd möjlighet att fortsätta i annan riktning, och jag stannade till strax igen vid marinan på udden; vad-den-nu-heter.

M8 med 28/2 @ f/2 – hårt beskuren

Det blir lite komiskt med all denna taggtråd, när man på vintern bara kan kliva runt den. Dessutom tror jag en av de allra dyraste båtarna låg kvar i sjön; en enorm trimaran som såg ut att vara god för minst 30 knop.

Jag var tvungen att byta batteri efter varje bild faktiskt, vilket var en smula störande. Men funkar det så funkar det.

M8 med 28/2 @ f/2

Masterna sover snällt under tak. Här hade jag gärna önskat ett kortare skärpedjup. Ett 35/1,4 på småbildsformat hade varit lagom, men ack så dyrt. Jag får trösta mig med att det är ganska sällan jag är ute efter sånt, nu för tiden.

Jag tog en sista bild innan det var dags att fortsätta.

M8 med 28/2 @ f/5,6

Det blev också den sista bilden för dagen, trots att jag cyklade rätt långt. Till Värtan, Ropsten, Stadion och sen hem genom stan. Sammanlagt 29 kilometer som avverkades på behagliga 2,5 timmar.

Mindre behagligt var klimatet i mina skor. Det gick bra ungefär halvvägs, men sen tror jag utetemperaturen sjönk nedåt -13°C och när man väl börjat frysa om fötterna så är det i regel kört. Det var bara att bita ihop och kämpa på mot hemmets värme. Jag hade ingen känsel i 3 av 5 tår på högerfoten när jag var hemma, men det gick snabbt över.

Det här är faktiskt alla bilder jag tagit idag. Förvånansvärt bra utdelning med tanke på omständigheterna måste jag säga. Fast det var egentligen själva cyklandet som det gick ut på. Det funkar riktigt bra om man bara byltar på sig ordentligt och inte cyklar så fort att man blir svettig. Dubbdäck är bra att ha också.

På återseende!

Dela: