Mycket snack och lite verkstad

Pentax 67II som vardagskamera, funkar det verkligen?

Jag tänkte vi skulle kika vidare lite på den senast framkallade färgrullen från min mellanformatkamera, den mäktiga Pentax 67II. Jag har haft den med mig varje dag i flera veckor, oftast med normalobjektivet 90/2,8 som jag ett tag tänkte sälja. Men det har börjat falla mig i smaken riktigt mycket, och även om det inte är lika "bra" som mina andra två objektiv – 75/4,5 och 105/2,4 – så är det mer mångsidigt och har en i det närmaste perfekt bildvinkel. Ungefär som 40 mm på småbildsformatet, fast med mycket trevligare förhållande mellan bredd och höjd på bilden.

Med en sån här kamera kutar man inte omkring och plåtar för plåtandets skull. Det saknar jag faktiskt lite, men å andra sidan är det trevligt att anamma ett annorlunda tänkande.
Jag brukar ströva omkring planlöst och söka av omgivningen efter intressanta saker. Och så ibland hittar man något som man vill försöka fotografera, och tar då fram kameran.

Det har blivit mindre än en bild per dag i snitt faktiskt. Lite frustrerande i början, men jag börjar vänja mig. 

90/2,8 @ f/4

Här hade jag hittat en rivningskåk när jag tog en långpromenad hem från jobbet. Rent intuitivt vill man gärna fota sånt med vidvinkel för att "få med allt", men har man bara ett normalobjektiv så får man tänka annorlunda. Bilden i sig är rätt kass, men jag gillade verkligen att ta den, och även om det var nån vecka sen så minns jag tack vare den precis hur det kändes.

Sen dröjde det några dagar innan jag tog nästa bild.

90/2,8 @ f/11

Det som fångade mig denna gång var det extrem hemliga ljuset! Det är faktiskt utomhus och i skuggan vid klart väder, men det råkar vara så att fasaden bakom mig reflekterade solen och skapade ett guldskimrande sken på motivet. Ett motiv som väl inte gör någon glad utom mig kanske, men det skiter jag i.

Förra helgen var jag ute på en lång cykeltur i de norra förorterna. Cykel är verkligen ett trevligt fortskaffningsmedel. Man kommer långt på kort tid, samtidigt som man ser allting nästan lika bra som om man går. Det gäller bara att orka stanna till och plocka fram kameran!

90/2,8 @ f/11

Här några cementpålar i Hallonbergen som lustigt nog målats i grälla färger. Jag hade velat ha lite kortare skärpedjup, men i strålande solsken fanns inget utrymme för det eftersom kortaste slutartid är 1/1000 sekund och filmen var Kodak Portra 400. Såhär i efterhand vet jag att jag hade kunnat överexponera ett eller två steg utan problem.

Vissa dagar kan man till och med ta två bilder!

90/2,8 @ f/5,6 (gissningsvis, för jag glömde att anteckna)

Det här var lite senare under samma cykeltur, i skogen på andra sidan E18. En av de gamla militärbyggnaderna i Ursvik används som antikhandelsbod, och jag gillade den fina färgkombinationen mellan ljust turkosblå fönsterluckor och brunröd, tjärad fasad.
Det här var förresten ett motiv som hade vållat ganska stora problem med en digitalkamera. Den solbelysta delen av motivet ligger väldigt många steg över den skuggade, men tack vare att filmen komprimerar högdagrarna så snyggt, så blev det riktigt bra. 

Jag tycker att det har varit väldigt givande att fotografera med den här kameran, på ett helt oplanerat sätt. Den är knappast gjord för det, men det passar mig finfint att bara ta bilder av det jag verkligen vill fotografera, istället för att flänga runt och plåta loss som en tokstolle. För varje bild har jag arbetat väldigt mycket mer än om jag skulle ha fotat digitalt, och även om slutresultatet knappast är bättre så har hela processen varit mycket mer glädjerik.

Men, och detta är ett stort men; frågan om en mindre kamera gnager fortfarande i mig. Det faktum att min drömkamera inte existerar stör mig ordentligt. Jag vill nog kunna fota lite mer "fritt" också, när det känns rätt. Framför allt vill jag ha lite bilder att arbeta med åtminstone varannan eller var tredje dag. Och det funkar inte med den här tingesten.

Hade Fuji X100 funnits att köpa idag, så hade jag köpt en. Men den finns inte, så det blir antagligen långnäsa åt Fuji eftersom jag är impulsiv på köpfronten och kommer ha tröttnat när den går att köpa. Nåväl, jag fortsätter att kånka runt på Pentaxen tills något dyker upp! 

Glad Påsk! Se nu till att vara ute i solen om ni kan, för det är alltid välgörande:-)

Dela: