Till och Från

Julmarknad i Gamla Stan och genrep i Storkyrkan

Idag var det den traditionella skyltlördagen. Inbitna stockholmare brukar då gå till julmarknaden i Gamla Stan. Till och Från är för tillfället utan assignment så det var ett bra läge att sticka dit och friplåta. 

Julmarknaden är en fin tradition med gamla anor. Där möts månglare, krämare och köpmän av alla slag med stadens borgare och inländska och utländska gäster som turistar i staden: 

Pyntkrämare. 

Krukmånglare. 

Mmm...det gula guldet. 

Väl på torget var det nära att slinka in i Storkyrkan. Där genrepades en Messiaskonsert av Jakobs kammarkör med solisten Kerstin Avemo. Divine...music!

Gary Graden i mästerpose. 

Tillbaka på julmarknaden. Där var det glöggen som drog. Intet nytt för i år. 

Skyltlördagen avklarad. Nu väntar man bara på skyltsöndagen. Och sen är det jul. 

/Slut. 

Dela:

G12 greatest hits

Det har förekommit en del irregulariteter här på bloggarna angående byte från systemkamera till kompakt och tvärtom. Tänkte jag skulle dra mitt strå till stacken och meddela några bilder från en G12:a som jag ägde för inte så länge sen. Saken är den att jag inledde min digitala karriär i januari förra året då jag gick och köpte en G12:a. Efter en månad hade jag dock tröttnat och gick och köpte mig en systemkamera. Så det blev inte så mycket plåtande med kompakten. Vill ändå meddela några bilder från min korta karriär som kompaktfotograf. 

Det var en riktig vargavinter med temperaturer på under minus tio grader i två månader. Egentligen härligt fotoväder. 

Från en fotoresa till Svalbard. 

När jag kollar igenom mina bilder från den här tiden måste jag säga att de flesta var riktigt usla. Under bra förhållanden när motiven står stilla går det att ta bra bilder. Men så fort motiven rör sig eller ljusförhållandena blir lite sämre blir det svårt. Hade i minnet trott att bilderna var bättre än de faktiskt var. Så för egen del är valet lätt. 

Dela:

Från Prag - Om när Jesusbarnet räddade Prag från svenskarna.

Ett av den katolska kyrkans mest uppskattade kultföremål är Jesusbarnet av Prag. Barnet är en halvmeterstor docka/staty som finns i karmeliternas kyrka Vårfru den segerrika på Mala Strana. Barnet kom till Prag från Spanien i början av 1600-talet. Genom åren har flera mirakel hänförts till Jesusbarnet varför dess kult har spridits över världen. I kyrkan möter man turister från Sydamerika och Indien som kommit för att besöka Jesusbarnet. Ett av dess mest kända mirakler utfördes år 1639 då barnet räddade Prag från svenskarna. 

I maj år 1639 kunde stadens härolder uppe på stadens torn meddela en fruktansvärd syn. Den mäktiga svenska armén, känd för sin våldsamhet, befann sig utanför staden. Sedan flera år härjade den i Böhmen och alla visste vad en invasion skulle innebära i form av rov, död, eldsvådor, hunger och nöd. 

- Svenskarna står utanför portarna! ropade man. - Detta är slutet. Låt oss be till Jesusbarnet av Prag. Endast ett mirakel kan rädda oss. 

Dag och natt bad man och firade gudstjänst inför Jesusbarnet i Vårfrukyrkan. Svenskarna stannade på sin plats utanför staden. De verkade inte ha någon brådska. På natten samlades de kring stora eldar och sjöng grova soldatsånger. Det verkade som om de hade tänkt stanna för evigt. 

En morgon steg en pojke vid namn Jakob upp på ett av stadens berg. Då fick han se en märklig syn. Inga eldar, inga tält, inga soldater. Endast det tomma fältet var kvar. Svenskarna var borta! 

Genom en fånge som flytt svenskarnas läger fick Pragborna senare reda på vad som hade hänt. Svenskarnas härförare Banér hade på natten fattat beslutet att inta staden. Han utgav ordern och armén började förbereda sig. Då uppenbarar sig plötsligt en kurir till häst och inträder i generalens läger. Och efter ett kort samtal med kuriren ändrar sig plötsligt Banér och meddelar order om arméns tillbakadragande! 

Vilken förklaring skall ges till en sådan obegriplig scenförändring? De tacksamma Pragborna kunde bara komma på en förklaring. Det måste ha varit Jesusbarnet som hjälpt till. Och så föddes legenden om Jesusbarnet av Prag, full av barmhärtighet mot dem som i yttersta nöd tar sin tillflykt till honom. 

Tillägg: en alternativ tolkning är att svenskarna insåg att det inte skulle vara praktiskt att släpa med sig alla skatter ute i fält. Ännu återstod många år av krigande. - Låt oss vänta med Prag och ta staden det sista vi gör innan vi åker hem, bestämde de. Sagt och gjort. 

Dela:

Från Prag - I Vituskatedralen

Jag älskar att plåta i katedraler. Stora och mäktiga, med människor och mycket ljus. Konstverk i massor och högstämd atmosfär. 

Vituskatedralen i Prag gör en inte besviken. 

Den här unga damen körde med mitt gamla trick. Hon stod där och siktade och låtsades zooma in på något i bakgrunden. När jag sedan gick förbi någon meter ifrån knäppte hon av rakt i plåten! Här står hon och ler i mjugg, nöjd med fångsten. Viktigt att spela oberörd och undvika ögonkontakt med offret efter knäppet. 

Mycket silver i katedralen. Vän av ordning frågar sig: Vad gör dessa klockor här? Varför togs de inte till Stockholm år 1648? - Förklaringen är att Prag var så rikt, att det helt enkelt inte gick att ta med sig alla dess skatter. Svenskarna fick därför koncentrera sig på att få hem guldet och lämna silvret bakom sig. 

La loca. 

Fortsättning följer..

Dela:

Från Prag - Trogna stod vi fast

Någonting som verkligen är värt ett besök i Prag är museet över Heydrichs banemän. Museet ligger i kryptan till Kyrillos och Metodius ortodoxa kyrka där gärningsmännen,  en kommandogrupp från den tjeckiska exilregeringen, gömt sig och där de gick sitt öde till mötes. Museet är litet och väldigt gripande i all sin enkelhet. 

Under andra världskriget hade den fruktade Gestapomannen Reinhard Heydrich fått i uppdrag att som protektor hålla Tjeckoslovakien i schack. Den tjeckiska exilregeringen beslöt att röja honom ur vägen. År 1942 lyckades en kommandogrupp ta livet av Heydrich med en bilbomb. Nazisterna införde svåra repressalier för att komma åt gärningsmännen. Efter någon vecka lyckades man spåra dem till kyrkan där de fått fristad av prästerna. Eldstrid uppstod. Läget var naturligtvis hopplöst och männen slutade med att ta sina liv. För biskopen och prästerna som gömt dem väntade döden. 

I kryptan. En sval, tyst, enkel, värdig, gripande atmosfär. Några kransar och byster på motståndsmännen. Sällan blir historien så konkret som här. 

"Trogna stod vi fast". Ett minnesmärke över riktiga hjältar. Äkta demokrater som slogs för friheten. 

Inuti kyrkan. I korloftet mötte några av motståndsmännen sitt öde. Kyrkan är än idag den ortodoxa kyrkans huvudkyrka. 

Dela: