Irenes Funderingar
Turen till Västervik
Ja nu är man hemma igen efter den fina turen till Västervik i helgen med goda vänner. Det är alltid gott att komma hemifrån och se något annat än det som finns hemma. Och sen längtar man hem iallafall jag fast jag är hemma dagarna i ända, visst är det konstigt.
Jag älskar ju Österlén och skulle gärna åka dit nu. Men när man inte kommer dit så kanske man kan åka till Småland och alla röda fina hus och alla maskrosor. Det är inte dumt det heller.
Vi låg i en underbart fin stuga på Lysningsbadets camping som hade blivit väldigt stort men vackert och mysigt. Vi har inte campat här förrut men Jag och Leffe har varit och kollat läget innan. Dagen då vi kom regnade det och denna fina regnbåge visade sig . Och vinden var kall som en vinterdag och jag hade vantar. Det är något som inte stämmer eller?
Men det var då mysigt att sätta sig i stugan med en kopp te och bara försöka att njuta av kvällen. Men vi hade åkt hela dagen och vi var trötta och griniga och jag var stressad innom mig. Men jag hade kört hela vägen dit i min nya pärla. Jag brukar aldrig köra när vi är borta så här så det var ett framsteg som jag är stolt över.
Vi har åkt runt och sett oss omkring som vi alltid brukar göra . Så detta är bara ett axplock av de bilder som jag tagit . Jag kan tänka mig att det kommer mer av dessa här snart.
Men trots regn,sol och kalla vindar så var resan väldigt rik på mycket annat som gjorde den bra. Mänsklig värme och många glada skratt förgyllde den och även en slick av hundarna Axel och Dante.
Så nu är det bara att ladda om för att sätta kosan mot Skagen med fotoklubben i helgen. Alltid kul att komma ut på nya äventyr.
Sov gott mina vänner.
Kram Irene
Dela:
Äntligen kom jag ut med min kamera!!!
Vaknade till solens strålar utanför fönstret.. mmm härligt. Hade kanske velat ha lite rimfrost men det fick väl vara bra ändå. När jag väl kom upp var bara siktet på att få komma ut och känna solen och det sköna ute. Men först måste jag ha lite lugn och ro vid fruckosten.
Sen var det att komma på någonstans att åka, det får inte vara för långt och det skulle helst vara lite vatten att fota. Och då är idé torkan ganska tydlig. Men jag och min sambo fotar båda två och vi ville ju ut så vi tog bara bilen och åkte längst Viskan ner igenom mot Horred.
Viskan hade ju växt till en stor sjö nu och där var miljontals fåglar. Mest Sångsvan och Kanadagäss. Ja det var säkert fler arter men vi är inte så hemskt bra på det området. Mina bilder därifrån är nog inte super skarpa men här går de säkert bra tänkte jag.
Men man behöver ju inte fota fåglar även om det var många. Dessa låg och flöt så fint i vattnet och man vet inte vad som är upp och ner på dem. Eftersom jag inte fotat på länge var jag lite ringrostig och hade glömt att ställa om kameran på P som jag brukar fota i så det blev väl inte jätte lyckat men jag är faktiskt nöjd ändå. För jag kom ju ut till slut och är jätte trött nu men det skiter jag i för jag hade kul och mådde gott.
Imorgon är det en annan dag och förhoppningsvis så kommer jag att sova väldigt gott inatt efter denna underbara tur vid Veselången. Vi jagade även en stor örn men den ville inte bli fångad på bild . :(
Jag älskar dessa stunder när jag kan gå där ute med min kamera och bara mysa så jag längtar redan efter nästa gång... Hoppas att det blir snart.
Ha en skön kväll och ta hand om er.
Kram Irene
Dela:
