Irenes Funderingar
Lycka är att kunna vara glad!
Denne man han är så glad med sitt stora leende och glada färger så lyser han av glädje och harmoni. När jag inte känner någon glädje i livet så ser jag denne glada gubbe framför mig och kanske kan jag trycka fram ett litet leénde. När man inte mår riktigt bra är det inte heller lätt att vara glad, man kan skratta men det kommer inte alltid innifrån. Så när det väl kommer och man känner att det kommer ända nerifrån magen då är det lycka.
När jag gick in i väggen första gången så satt jag och bara tittade rakt fram i evigheter och jag vet att jag skrattade inte på ett helt år. Det kan låta konstigt men så är det. Man är så uttömd på allt så att det finns inget att skratta åt. Denna gången känns det lite bättre men jag har inte den inre glädjen ännu men hoppas att den snart dyker upp.
Jag kan känna lite lycka när jag är ute och hittar fina sommar blommor med färger som gör mig glad, el ett vattendrag och jag får en jätte bra bild. Men jag har också en hel del massa tankar i huvudet som bara går runt och runt och inte ger mig någon ro. Mina närmaste tycker att det är bara att rycka upp sig och göra något åt det. Jag som jobbar med mig själv hela tiden för att må bättre, men hur ska de veta som aldrig frågar ifrån hjärtat. Vad vet dom hur det är , det syns ju inte utanpå att jag är ledsen , besviken och frustrerad över hur allt är . De tycker också att det är "BARA " att bestämma sig !!!!!! Om jag ska tex ut och fota. Det är inte bara att bestämma sig, det finns massor med måsten innan och murar att gå över för att komma ut. Men allt sitter i huvudet och därför syns det inte och då finns det inte heller. Ni skulle bara veta hur det är i knoppen när det känns som en bikupa som surrar.!!!!
Ungefär så här känns det i knoppen när det är som värst. Inte kan man vara glad då..
Jag har lärt mig genom åren att man ska inte bry sig om vad andra tycker och tänker utan bara känna efter vad man själv vill. Och det är ju själva kruxet , hur gör man? Man vill ju inte såra någon, MEN tänker de på mig... Det är frågan??
Så jag får väl fortsätta min väg och se vart den bär så kanske jag ser lycka borta i ljuset och tillslut känna den eviga kärleken och kanske se något kul och få ett hjärtligt skratt. Jag är en person som tänker mycket mer på andra än mig själv och det är väl därför som jag är utbränd också. Men för den skull ska ju inte andra dömma och säga hur jag ska göra, det är farligt.
Pust! Nu har jag tänkt igen..... Men denna sista bilden kan jag bli lite glad åt för den är så fin eller hur?
Kram Irene
Jag önskar er alla en trevlig helg!!
Tack för de fina kommentarerna jag fick på gårdagens blogg ett ämne som bara kom genom att jag började skriva hade ingen aning om vad det skulle leda till. Men det blev nog som det skulle.
Jag har haft en jätte fin dag men mycket djupa funderingar och diskutioner som man blir trött av men som man måste prata om för att få klarhet och må gott. Nu är det helg och man kan försöka att slappna av och vänta på något kul som kan hända . Kanske blir det en tur med att fota och försvinna bort i sin fotning en stund . Jag ska ha en bildvinsning för min fotoklubb på måndag så det vill till att man är allert och att jag får ihop lite bilder för den kvällen. Så lite finns det att göra över helgen...
Men det blir som det blir!!!
Jag önskar er alla en jätte fin helg och ta hand om er.
Kram Irene
Har du valt rätt väg?
Vi har olika vägar att vandra genom livet. En del är raka, krokiga osv. Ibland är det svårt att välja när man står vid vägskälet och inte vet om man ska gå rakt fram el åt sidan . Men den väg man väljer är oftast den rätta ljust då. Men nästa gång väljer man kanske en annan väg det beror på var i livet man är ljust vid den tidpunkten. De är inte alltid helt raka heller de kanske har många kullar att hoppa över el berg att bestiga el varför inte hoppa nerför. Valet är ditt eget och det blir oftast bra när du väl har bestämt dig.

Bara man hittar sin egen nyckel som gör att man hittar rätt och kan låsa upp sina innersta tankar och funderingar. Det är inte alltid som man gör det och kanske har man då valt fel väg el så kanske du har blundat för vad du behöver. Tänk på att vägarna behöver inte alltid vara riktiga vägar utan i den själsliga världen kan du ta dig över havet med tex en regn båge, en bro el varför inte ett moln som du kan sitta på och sväva över allt det som finns där nere .
Det finns ju ett " Alvar" bakom varje tanke och väg som du tar och det är bara du som vet vad det är inuti dig själv. Nu blev det väldigt djupa tankar och sådan är jag. Ljust denna veckan har jag funderat mycket på min far som gick över till andra sidan den 29 Augusti 2010 en sorgsen dag som jag inte riktigt har fattat ännu eftersom allt gick så fort.
Han valde sina vägar och man förstod inte riktigt varför han gjorde som han gjorde när han levde men nu förstår jag han bättre. Men nu kan jag inte säga honom det. Det enda han tänkte på var min mamma och hur jag , min syster skulle klara oss ekonomiskt den dagen då han föll av pinnen. Inte hur mycket kul han kunde gjort för sig själv när han var mitt uppe i livet.
Men nu svävar han där uppe bland molnen och tittar ner på oss här. Skakar på huvudet och undrar varför vi tog ljust den vägen när vi kunde gjort på något annat vis. Men vi bestämmer helt själva hur det ska bli och vilken väg vi ska ta nästa gång. Vi lär oss på våra misstag och det är då vi blir starka innombords och som människa.
Så nästa gång när du står där vid vägskälet och funderar vilket håll du ska ta. Känn efter i magen vad är det DU vill med livet. Sen kan du trippa iväg och leva livet .... Men gå försiktigt!!
Ha en fin kväll. Kram Irene
En härlig tur till Varberg gjorde susen!!
När man träffar människor som ger av sig själva på ett så kravlöst sätt och är så naturliga är helt underbart. Man lyfts upp av dem och de ger en väldigt mycket positiv energi och man blir glad och varm i hjärtat.
Sådana vänner har jag många av men det finns några som är mer givande än andra men som inte vet om det. De är bara sådana av naturen. När en kram kan göra dagen för mig då kramen ger mycket mer än ett hej. Och man känner att personen verkligen gör det för att det känns bra för den och inte för att hon måste. Man blir helt varm inombords och lite mallig över att man är så rik och utvald.
Som jag skrev igår så skulle jag åka till Varberg med min goa vän Susann vi skulle träffa hennes dotter Cattis och så gjorde vi. Vi gick till en fin resturang nära torget som var helt underbar, go mat fin service och väldigt mysigt. Man blev jätte mätt och det var jätte gott. Sällskapet var ju heller inte så dumt så det var en trevlig stund.

Sen efter den matbiten skulle Cattis gå till jobbet igen och vi åkte hemåt mot Åskloster för att hälsa på min mor som var i stugan och pysslade. Hon hade målat över öppna spisen o kände sig väldigt stolt skulle jag tro. Där vid havet tog jag dessa bilder men det var kallt att fota idag men det var kul och så fick vi lite frisk havsluft, och den lever jag på ännu fast det är sen kväll nu.
Kolla in denna stenen den ser nästan ut som en val som kommer upp ur vattenytan. Tänk er ett öga där på stenen. Kul!!
Resan hem gick bra och vi var nöjda och glada som vi alltid är när vi har varit ute och haft lite kul Susann och jag. Men efter en seg morgon och värk i hela kroppen så var det en tur som gjorde mig gott och nöjd. Imorgon är det en annan dag och då kanske det händer något ännu bättre vem vet, inte jag.
Sov gott alla mina vänner där ute så kanske vi ses imorgon.
Kram Irene
Vintern som nu kommit, och bilen som ej vill starta!!
Hejsan!
Nu har vintern kommit även hit ner till Mark . Snön ligger vit och himlen är blå och det är kallt. När jag skulle iväg imorse startade inte bilen den stod där och bara stönade lite grann. Så nu sitter man här utan en låda med fyra hjul och kommer ingenstans som man är van vid.
Man känner sig naken utan bil om man som jag är van vid att den alltid står på parkeringen och väntar. Jag kör inte så mycket men det händer att jag tar mig en sväng runt kvarteren. Jag älskar att köra bil men efter mina kollapser så blev jag mer osäker på att köra. Det är mycket som inte blir som det skulle nu förtiden. Det känns många gånger som om man inte har alla hästar inne som man brukar säga. Men en dag i helgen när det hade snöat var jag ute och tillverkade denna lilla lykta och satte ljus i den.
Jag kom ut och fick också göra något ute som var kreativt och lite barnsligt.

Annars har helgen varit lång och tråkig pga av att jag inte har mått särskilt bra. I går var jag och fick lite akupunktur hos en kinesiska och det är så härligt. Det hade blivit lite sämre men jag fick lite energi så att jag om några dagar ska känna mig lite piggare . Det var nog en mening med att inte bilen startade på morgonen så att jag inte kom iväg till mitt möte. För jag har sovit mycket idag men även varit ute och gått en runda. Det var friska vindar ute men härligt ändå.

Jag är åter nere i en svacka som det blir mycket av då och då. Man ska försöka att se positivt på det säger dom som vet. Men det är inte så lätt men för varje gång så kommer man upp lite fortare och blir starkare hela tiden fast det går sakta.
Men jag har ijallafall fotat lite över helgen och det var ju alltid en början och det var ju det som jag lovade mig själv att jag skulle göra. Så lite pluss i kanten kan jag väl få!!!

Imorgon ska jag och en nära kompis åka neråt Varberg för att träffa hennes goa dotter Cattis. Man blir alltid lika glad när man träffar dessa goa vänner som ger så mycket positivt åt andra. Genom att bara vara och framför allt så tar de mig precis som jag är utan några krussiduller. Kanske blir det att vi fotar lite också och tar in havets lukter och njutning.
För även om jag är trött i morgon så åker jag med, man måste utmana lite och testa för att vinna något här i världen.
Ha en jätte fin kväll och onsdag så hörs vi och glöm inte att ta hand om er .
Kram Irene















