Thomas tankar

Vad denna blogg ska innehålla får ge sig med tiden. Men det är i alla fall säkert att bilderna ska vara det viktigaste, tror jag....

Samspråk i vinternatten.....

Under en skidtur i den kalla vinternatten träffade jag på de här figurerna som sampråkade i månskenet... Jag funderar fortfarande på vad de pratade om... Trots att natten var alldeles tyst så kunde jag inte höra deras ord.... Men jag tror att det handlade om att de var nöjda över att få bo i en skog strax nedanför fjället där de inte behöver vara rädda för att skogen en dag är borta.. Väl skyddade i Nipfjället-Städjans naturreservat kan de varje natt pratas vid...

Det enda som ibland stör i natten är någon räv som har vägarna förbi eller någon tokig fotograf som inte förstår bättre..  Som inte förstår att man i denna bistra kyla borde sitta framför brasan med varm kopp kaffe....

Thomas



Postat 2010-02-15 19:03 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Är det inte läskigt pappa...???

Den frågan fick jag av min nioårige son när de höll på med nattningen klockan tio på kvällen samtidigt som jag själv höll på att klä mig för en skidtur med kameran i den 25 gradiga kylan. Utanför stugan som ligger strax nedanför fjället stod månen högt och fick de frost och snöklädda träden att gnistra i natten. Sagolikt vackert men samtidigt lite skrämmande för en nioåring......och kanske även för en betydligt  äldre pappa.... Men när förhållandena är så perfekta med snöklädda träd och nästan fullmåne så går det inte att låta bli... Det kan ta flera år till innan allting stämmer så bra igen.

För visst kan det kännas det lite pirrigt att ge sig ut i skogen helt själv i den kalla vinternatten. Visserligen inte så långt från stugan men samtidigt ligger den ensligt och långt till närmaste större civilisation. En pirrighet som för mig åtminstone brukar kännas mest innan man kommit iväg och när man väl står därute bland gammeltallar och torrakor är som bortblåst. För i vinternatten långt från störande ljus från städer och bakgrundsbrus från vägar så kan ensamheten bli så otroligt påtaglig men samtidigt rogivande... Inte ett ljud från vinden, bilar, djur eller människor..... Det enda som hörs är skidornas fras i snön och D700:ans slutare...

Så svaret på frågan blir väl: njaeeaa..... eller lite kanske...;-))

Men det är defintivit värt att ta sig ut vilket jag hoppas att bilden ovan visar.....

 

Thomas



Postat 2010-01-12 23:17 | Permalink | Kommentarer (20) | Kommentera