Så var det det där trädet -
en betraktelse
Jag går ofta förbi det. Jag kan inte undvika det. Det har ställt sig mitt bland stenarna och cementen intill min arbetsplats. Det gör inget, jag gillar det och gillar att se det när jag passerar det.
Undrar hur många som gör det? Ser det alltså.

Här dröjde sig sommarkänslan kvar.
När hösten nalkas har oftast mörkret fallit när jag passerar.

Här har de artificiella färgerna tagit över efter sommarens ljushet.
Men sen kommer snön.

Nu är världen blå...
Strödda noteringar från en bildfattig period
Noterade på fri hand med Olympus PEN och pannkaka.
Inlagt 2010-02-09 19:20 |
Läst 174 ggr. |
Permalink
Etiketter: EP-1,
Olympus PEN
(Logga in för att skriva en kommentar)