Reflektioner och upplevelser
Ljuset på Söder
Ljuset möter mig när jag kliver i land på Söder.
Fyra århundraden av byggnadskonst i en och samma bild.
Besvär i Besvärsbacken* eller Bara Bestyr?
Det är nog bara flyttbestyr i det f.d. sockerbruket., men även det kan orsaka besvär. För hundra år sedan användes backen för att testa bromsarna på bilar, men även för förarprov, för att se om man kunde stanna bilen i nerförsbacken.
Stannar och pustar i Pustegränd
Det var ljusreflexerna som fick mig att stanna.
Bengans Brännkyrkagata?
Ljuset på Söder kan vara förrädiskt starkt ibland när fasader i skugga blandas med solbelysta vita gavlar. Jag borde ha vett att inte försöka...
Å andra sidan vill jag ha bilden så här.
Gatsten
När jag sitter på hörnet vi Ellens och fikar är det nära till gatsten i sol och skugga.
Lite längre ner på gatan finns det intressanta saker i skyltfönstret...
...och Söders ljus lyser på fasaden på andra sidan gatan, som speglar sig, men det är nog inte det damerna ser.
Och** jag trivs fortfarande med min lilla kamera! Mer och mer.
*Besvärsbacken och Besvärsgatan är gamla namn på denna del av Brännkyrkagatan.
** Hade jag inte fått skriva utan en bock i kanten när jag skrev uppsats i skolan. "En mening får inte börja med och."
Olympus PEN+17 mm
Arkiv
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008










Och (!) de gamla svensklärarna försökte upprätthålla en språklig kultur som var konstgjord. Sådant är alltid dömt att misslyckas.
Den lilla lätta klarar mycket och kan alltid vara med utan att tynga, men jag skulle aldrig göra mig av med den stora tunga, den klarar mer och är mer kompetent och behövs också.