Reflektioner och upplevelser

Tankar om fotografering (och annat?) och vardagliga observationer

Silvergruvan del B.
Dagen vaknar och allt börjar...
...tillbaks till 1736

...forts

Det är lördag morgon och gruvan vaknar till morgonsolen. Det är lördagen den 2 augusti år 2008 och spänningen stiger

Men vänta, stämmer det? Är det verkligen 2008. Något håller på att hända, vi håller på att förflytta sig från nu till 1736. Jag drar på mig mina gruvdrängskläder för att smälta in i miljön och blir till Bildmästare Jaan van der Oolof från Flandern. Däremot klarar jag inte att förvandla digitalkameran till en tidsenlig pensel, så den får gälla som en Camera Magica, nyinförskaffad från en ljusets mästare i Florens.

I olika stadier av förvandling samlas vi i direktörsbostaden.

Passar den?

En ännu ganska ren Slem-Hans...

Ni har sett dom förut (i Del A). Petter och Petter, två fjortonåriga gruvdrängar som tvingas ner i gruvan .

Året är 1736 och det är en vecka sedan Sala stad brann. I staden och ute vid gruvan råder kaos. Bergmästaren har begett sig till Kungliga Huvudstaden. Slem-Hans, smutsigast i staden, och en av de misstänkta för branden, är redo för att gå ner i gruvan. Därbakom håller kollegan (också misstänkt) på att stänga av nutiden.

Vad väntar alla på?
Borgmästaren, men han dröjer. Fint folk kommer sent.

Under tiden lyssnar vi på skönsång av Ad Hoc, tillresta från lärdomsstaden Upsala. Längst till vänster bergsmannen Herr Mauritz Gottsund, även han misstänkt för branden.