- Joakim K E Johansson -

SE BILDEN: Nu tänker jag såga mig själv som fotograf

Det sägs att mästerfotografen Henri Cartier-Bresson ibland kritiserade sina egna bilder. Han verkade till och med ångra att han fotograferat på det där sättet som vi så starkt förknippar med just honom. Alltså fotografier med en tydlig komposition och med det avgörande ögonblicket. 

Det är betryggande att veta att även den bäste känner tvivel. Själv gör jag det nämligen regelbundet. Jag undrar ofta om jag "hittat rätt" med mitt uttryck. Kan det bli tydligare, bättre, intressantare, och så vidare? Det är frågor som hela tiden återkommer när jag tittar på det jag presterar fotografiskt. 

I mina mest självkritiska stunder tycker jag att mina foton är för tillrättalagda, inte tillräckligt originella, att de saknar nerv, energi och liv. Att det mest är ett distanserat betraktande och inte särskilt deltagande. Som någon som aldrig kommer tillräckligt nära så det bränner till. Jag kan därför bli avundsjuk på andra fotografer som lyckas bättre med det.

Man kan såklart grubbla rätt länge på vad som formar ens bildseende. Förmodligen är det ungefär som detta med vilken musik man gillar. Du tycker i regel om den musik som du växte upp med och som andra runt dig lyssnade på. Dom där som du ville hänga med. Så en slags kombination mellan grupptryck och vad som fanns tillgängligt - plus din personlighet, såklart. 

När jag började fotografera på allvar i början av 1990-talet var det fortfarande mycket den klassiska skolan som gällde. Själv blev jag nog främst inspirerad av duktiga press- och dokumentärfotografer eftersom jag själv ville bli en. Så det har helt klart format min syn på hur bilder ska se ut. 

Hursomhelst så tycker jag att det kan vara rätt svårt att slita sig loss från det man liksom har präglats av. Sedan om det är önskvärt att göra en kraftig förändring kan jag inte riktigt svara på. Ibland kanske man bara får acceptera att man är den man är och jobba vidare med det.  

Inlagt 2017-04-21 15:52 | Läst 1288 ggr. | Permalink
(Logga in för att skriva en kommentar)
Har du börjat plåta med Drönare? LO
Intressanta funderingar!
Varför inte kolla mer på de bilder du blir avundsjuk på, och jobba åt det hållet?
Å se om det funkar för dig?
/B
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-21 18:55
Det gör jag ibland, fast samtidigt vill man ju inte bli en imitatör. Kanske är det en slags rädsla som hindrar :-)
är du ute efter hoven eller det är på riktigt du är less
Tror inte det..du vet hur du vill ha det..
Gun-Inger
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-21 20:58
En blogg är ju en plats för personliga funderingar och detta är ärligt menat.

Tack för din kommentar.
Nån medlem här på fotosidan har ett citat på sin profilsida. Ungefär:

Det är lätt att plåta då man inte kan. Sen man lärt sig är det svårt.
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-21 20:58
Visst är det så Måns, tack för kommentaren!
Du har fel i din självkritik, och rätt.
Jag minns när jag först såg dina bilder. Det var här i bloggen för ganska många år sedan. Skulle kunna leta fram dem men jag är ju upptagen med att skriva just nu.

Som jag minns uppfattade jag dem ofta som spontant tagna bilder, kanske kameran varit med när du var ute och tog en öl med vänner. Och så var det bilder från Blekinge, Karlshamn tror jag, där jag uppfattade en glädje över att visa din stad.
Sedan har du visat många bra bilder, men jag saknar det som jag uppfattade som personligt i bilderna från förr.

Själv har jag ibland hittat mina bilder efter att ha lagt kameran på hyllan ett tag. Visst har några gyllene ögonblick blivit odokumenterade pga det men samtidigt har hungern ökat. Och hungriga jägare jagar bäst :)

Ha det gott! /Thomas
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-22 13:10
Tack för dina intressanta reflektioner, Thomas. Det uppskattar jag verkligen. Ska fundera på det du skrivit.
Jag känner igen mig. Det känns som man kan gå olika vägar men det är svårt att få svar på vilken väg som är rätt. Jag pratade med Irene Berggren på CFF om det här i somras och hon sa att det är viktigt att lära sig att känna igen sina egna kvaliteter, och det kan hon hjälpa till med på CFF. Då blir det nog lättare att gå i rätt riktning och inte fastna i grubblerier.

Vi formar en smak och stil under åren. Den utvecklas, men kärnan är samma.
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-22 13:11
Då är jag inte ensam :-)

Vi får väl se till att komma ill skott med det där som CFF erbjuder :-)
Just det här är inte dina bästa bilder, och det var väl meningen. Att såga sina egna bilder då och då är nog nödvändigt för att gå framåt i fotograferandet. Jag gör det ofta, men ibland också åt andra hållet då jag hittar bilder i arkivet som faktiskt är bra, trots att jag inte tyckte så från början.
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-22 13:12
Så kan det absolut vara. Ibland upptäcker man något bra i bilder som man en gång i tiden ratat. Tack för kommentaren.
Vore intressant att se bilden på det ätande paret i svartvitt!
/B
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-22 13:13
Jag testade det för ett tag sedan, men utan den gröna färgen i ansiktet blir bilden ännu plattare, tyvärr :-)
Intressanta tankar, Joakim! Jag funderar också så ibland, senast igår då jag var på Dunkers och såg bl a Anders Petersens italienbilder. De saknar varken nerv, energi eller liv. Men när jag försöker mig på att ta den typen av bilder själv, så blir det bara pinsamt och fel.

Sen är det så också, som jag vet du har spekulerat om på din blogg tidigare, att på sociala medier såsom FS (och än mer på FB), så får man mer beröm och gillande för sina, inte så originella och lite mer tillrättalagda bilder. Vilket kanske hämmar en att försöka göra nått nytt.
Svar från Joakim K E Johansson   2017-04-23 13:40
Tack Johan!

Ja, Petersens bilder har verkligen energi och liv. Fast jag känner samma som du, det blir pinsamt att ge sig på det spåret. Det funkar inte riktigt för mig heller :-)
Intressanta tankar, Joakim. Och de känns igen. Det är nog väldigt sunt att idka självkritik, känna tvivel och vilja hitta mer bilder med nerv i. Det är så man blir bättre!

Kämpar just med att finna lite originella bilder på mestadels turister i San Diego. Svårt. Bäst utdelning blev det igår då jag spontant gick på mitt livs första baseballmatch. Vackert ljus och mycket människor som gjorde det lätt att komma nära.

Mvh
Fredrik