Konsten att bli tillfreds med det man har

Kvällstur utmed Vänern


Fujifilm 16/1.4 @ f/11

När jag köpte min första systemkamera 2004 begav jag ut till Vänern för att fotografera kusten. Hankade mig fram med kitzoomen ganska länge, sen blev det Sigmas 18-50/2.8 och därefter Canon's 10-22:a. När jag fick vidvinkelzoomen så började jag få till bilder som jag sett i nätet och tidningar. Det var något med kraftig vidvinkel, sten, himmel och vatten som lockade mig. Jag fick inte nog av att se på sådana bilder och jag fick inte nog av att sådana bilder. Nu börjar jag bli mätt. Receptet "hitta förgrund, zooma ut mest möjliga, kläm på avtonat gråfilter, blända ner!" börjar bli riktigt tråkigt. Jag tar fortfarande den typer av bilder när jag är ute men det är ytterst få som sparas. Jag har ju redan massivs av dylika bilder. Vet inte riktigt hur man ska förnya sig när det kommer till den genren.

Ikväll blev det likaväl en promenad utefter Vänern. Tog samma gamla vanliga bilder. Samtliga bilder kasserades förutom bilden ovan. Här tycker jag att jag gått lite utanför ramen och enligt mig är det en ganska intressant komposition. Kanske mest för att vattnet inte fått en betydande roll som det brukar få inom den här genren.

Inlagt 2015-05-25 23:20 | Läst 1675 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Intressant bild, kanske skulle du ge berget och bara det och dess form en större uppmärksamehet i fortsättningen. Såg bilder av den typen i början av 70-talet då i svart vitt men minns inte fotografens namn, fantastiska var dom, den som söker finner.
Ha de gott
/H-Å
Där är många som fotograferar landskap med supervidvinklar, men dom flesta bilder liknar skit, men i denna har det blivit en fin effekt, spännande bild, må gott, LO