Kajsa Kavats blogg

Ffg ... i studion

Jag har för allra första gången fått uppleva hur det är att fotografera en människa i en professionell studio.

Vad ska man tänka på vad gäller ljus och blixtar? Och vad ska man säga till modellen? Gör si? Luta huvudet dit? Sätt handen så?

Vi var tio fotografer som turades om, så Angelika fick verkligen träna på att le, skratta och att försöka att se allvarlig ut, titta hit och stå si eller så ...

Jag var inte beredd på att det skulle vara så kul ... men svårt ... men kul! Tack Angelika! Du är en super modell!

Ha en riktigt skön kväll, alla!

/Kajsa Kavat

Dela:

Vårkänslor i Bromsten

I min lilla del av världen råkade jag idag på en liten å. Ja, jag visste ju att den finns där, men det är verkligen ingen å man vallfärdar till. Bällstaån är nog ganska smutsig och brukar sommartid lukta ganska illa. Men det märks ju inte på bild.

Nu talas det om att ån ska rensas upp och det ska byggas gångvägar och parker i anslutning till ån - ja, och så ett nytt bostadsområde också, förstås. Det känns bra att man rustar upp och renar den natur som redan finns, istället för att anlägga konstgjorda vattendrag. Men fler bostäder, suck, ja, det är väl ett måste, men måste de bygga just på våra grönområden?

Idag sken en underbart värmande sol, och även för en sådan som mig som fullkomligt älskar årstidernas växlingar, så känns det lite väl tidigt med vårkänslor, men känslor är svåra att styra ...

Idag avslutar jag med en bild som yngste sonen Mattias tagit på mig. Hm, den känns som jag.

Ha en härlig söndags kväll!

Kajsa Kavat

Dela:

Mitt lilla fejs och jag - svar på utmaning från Anders Plåtare

För några dagar sedan utmanade Anders Plåtare oss alla här på Fotosidan till att visa upp våra självporträtt. Jag har inte haft en stund över de senaste dagarna, men nu i kväll fick jag 5 minuter över och monterade upp kameran i köket. Jag fick publik av min yngste son, som tyckte jag skulle göra lite roliga miner, så hälften av korten blev mest suddiga asgarv.

Så här ser jag ut när jag är riktigt arg - och då är jag inte att leka med, men som tur är händer det inte så ofta!

För det mesta är jag ganska glad ändå, trots allt.

Konstigt nog känns det inte ett dugg konstigt att visa upp bilder på mig själv. Det är så skönt att ha kommit till den insikten och mognaden att jag duger och är bra som jag är och att jag trivs med mig själv. Trots alla fel och brister.

Ha en fin kväll!

Kram Kajsa Kavat

Dela:

Min bästa vän

Som jag berättade om i en tidigare blogg har jag gått en fotokurs. En av läxorna vi fick handlade om porträttfotografering. Men vi skulle inte fotografera vem som helst utan sin allra bästa vän. Vi skulle ta en serie på minst 36 bilder. Enda kravet var att det skulle synas på bilden att det var din bästa vän.

Jag behövde inte fundera länge alls. Jag frågade min bästa vän Anders. Jag visste att han inte skulle vara helt bekväm i rollen som fotomodell, men samtidigt visste jag att han, om någon, skulle ha en förståelse för min kamp att få till ett bra porträtt och tålamod för att också låta mig försöka få den tid det trots allt tar.

Tack Anders för att du är en sådan bra vän, den bästa man kan tänka sig!

Tack också för att du ställde upp som fotomodell för en kväll i Trädgårdsföreningen i Linköping. I morgon har du en alldeles egen Portfolio i din brevlåda, som du kan använda när du nu ska lansera dig som fotomodell!

(PS. Fotoläraren ansåg att den första bilden är bästa rent kompositionsmässigt med "trekanten" som din arm bildar. Och att den sista bilden är den som bäst avbildar dig som min bästa vän med din uttrycksfulla blick!)

Vilken bild tycker du blev bäst???

Ha en go kväll!

Kram Kajsa

Dela: