ULFSHYTTAN - SLAGGSTEN OCH INDUSTRIHISTORIA

***

Nån gång somras började jag intressera mig för alla vackra slaggstensbyggnader som finns här runtomkring i Bergslagen. Min tanke är framförallt att samla lite eget bildmaterial på vackra byggnader, ruiner och detaljer med slaggsten som utgångspunkt eller bas, inte att skriva någon slags industrihistoria. Ändå är det roligt att skriva något om dom platser jag besöker. Det här är bilder från Ulfshyttan, kanske 3-4 mil från Korsheden. Jag har tidigare skrivit om besök i Starbo och Schisshyttan (här) och Grangärde resp Norhyttan (här2)

*

Masugnen längst bort lite till vänster, rostugnen i mitten  och sintringsverket till höger

*

Kolhusruinerna

*

De bärande pelarna i kolhusen är helt gjorda av slaggflis

*

Eftersom den här järnplåten sitter på en av pelarna antar jag att den visar byggnadsåret för just detta kolhus

*

Roligt att titta efter vackra slaggstenar i murverket - grått

*

Blågrått

*

Grönt

*

Rest av ingjuten träbalk

*

Bara för att repetera, sintringsverket till höger är det jag tittar på i de närmaste bilderna

*

Sintringsverket är gjord i murad slaggsten med dekorränder i tegel

*

Teglet finns också runt fönsterramarna

*

Närbild på inmurat dekortegel

*

Rostugnen (jag har lämnat sintringsverket) ser däremot alldeles nygjord ut, jag vet att man gjorde en hel del renoveringar här för bara något år sen, och är i tegel. Ändå tyckte jag pipans spännband i järn är tillräckligt dekorativa för att ta med en bild

*

En byggnad som däremot också är gjord i murad slaggtegel är denna.Kunde inte se att den fanns någon skylt som visar vad det varit, men läget och utseendet tyder på att det är det gamla kraftverket, industriaktivitet pågick ju här i Ulfshyttan fram till 1968.

*

Detalj av kraftsverksbyggnasden i murar slaggsten med tegel runt fönstren

*

Samma som ovan

*

Anslagstavlans info säger att bruket startades under 1640-talet. Hyttan var i gång ända tills 1939 då den blåstes för sista gången i maj. Industriverksamheten fortsatte dock ytterligare i nästan 30 år, den lades definitivt ner 1968

*

Intressant info - redan i början av 1700-talet rådde strid om skogstillgångarna

*

Intressant kuriosa om tillverkningskapacitet och produktivitet av råjärn

*

Vacker och tidsenlig vägsten, uppenbarligen rest 1790 under Gustaf den tredjes tid. 1790 - alltså tre år kvar till den ödesdigra balen....

*

Ulfshyttan ligger i ett vackert och mycket typiskt Bergslagslandskap

*

Sådär på eftersommaren, när jag var där, är ju mjölken den mest karakteristiska blomman i landskapet

*

***

2019-10-18 07:41   syntax

Intressant bildreportage. En morfologisk skatt!

Besvara

Svar från Khalad 2019-10-18 21:11

Tack Peter. Slaggstensbyggnader och slaggstenslämningar finns ju på många ställen i vårt avlånga land men särskilt tätt i Bergslagen, hälsningar/ Björn T

Svara

2019-10-18 07:59   Bob Bovin

Hej,
Mycket fin bilddokumentation av en viktig bygd.
Ha det väl
Bob

Besvara

Svar från Khalad 2019-10-18 21:12

Tack för det Bob!

Svara

2019-10-18 19:30   Måns H

Bra att vårt ibland historielösa samhälle tar vara på sin historia runt om i landet. På sommaren är Sverige en kulturnation. Fin fotodokumentation och jag läste även texten!

Besvara

Svar från Khalad 2019-10-18 21:13

Tack Måns, man ser ju slaggastensbyggnader väldigt ofta i Bergslagen men det finns lite överallt i vårt långa land :-)

Svara

2019-10-18 21:01   präntare

Egentligen viktig dokumentation, riktigt fina bilder. Skillnaden på massugnar i drift i dag och då vid den tiden är väl att dom numera drivs med elektricitet.
😁

Besvara

Svar från Khalad 2019-10-18 21:18

Tack Hans-Åke! Årsproduktionen långt tillbaka, före elen, var naturligtvis väldigt låg. Uppgifterna jag studsade för var dock att medan årsproduktionen i Ulfshyttan 1930 var drygt 5 500 ton kan en modern masugn ge 10 000 ton per dygn. Och 1930 fanns ju el sen många årtionden.......

Svara

Måns H 2019-10-18 21:33

Jag visste inte att elektricitet användes och kollade på Wikipedia. Där står att elektricitet används allt mer under de första decennierna av 1900-talet särskilt av de bruk som hade egna elverk. Men nu verkar den metoden ha fasats ut om jag fattat rätt. Effektiviteten har ökat ändå genom modernare konstruktioner och processtyrning. Men jag kanske fattade fel?

Svara

Svar från Khalad 2019-10-19 09:32

Hej Måns, min tanke var aldrig att säga att masugnsprocessen i sig är en elektrisk process, den är ju koksblaserad.. Utan att vara specialist gissar jag ändå att ett modern masugn har massor av kringutrustning som drivs elektriskt, tex för matning, tappning, styrning av gasmängder, sensorer för processtyrning liksom processtyrningen i sig. Viktigaste elinsatsen antar jag luft-/ gasmatningen är, före elens inträde fanns ju bälgar som drevs med vattenkraft. Tänker därför att det fortfarande är relevant att påpeka att det också 1930 fanns el.

Svara

2019-10-18 21:12   Margareta Cortés

Intressant läsning med beskrivande bilder till.
Fascinerande att tänka tillbaka på de tider då det var full verksamhet på den platsen, ofta då jag besöker sådana platser önskar jag att man skulle kunna göra en tidsresa bara för att kunna kika in och få se hur det var.

Besvara

Svar från Khalad 2019-10-18 21:20

Tack Margareta! Tidsresor har vi nog alla drömt om :-)

Svara

2019-10-18 22:43   Nils Bergqvist

Intressant historia, Om man hittar slaggsten, är det alltså tecken på att det varit masugn eller smedja där?

Besvara

Svar från Khalad 2019-10-19 09:52

Hej Nils, att lite större mängder slaggsten är ett tecken. på att en hytta, alltså masugn, funnits i närheten är riktigt. Smedjor ger däremot i sig ingen slaggsten men ofta fanns smedjor i närheten av hyttorna

Svara

Måns H 2019-10-19 10:58

I alla fall inom räckhåll. Det finns - eller i alla fall har funnits - slaggsten i murverk i Norrköping. Då jag fotade detta kollade jag efter ursprunget. Närmsta masugn låg ett antal mil bort, materialet fraktades med järnväg.

Svara

Nils Bergqvist 2019-10-19 12:03

Jag skrev ju i min senaste blogpost om det jag hittat när vi planerade tomten och efteråt, och bland det vi hittat finns en del slaggsten. fast masugnen vid Lessebo bruk lär vad jag förstått inte ha legat här uppe, men väl den första smedjan i byn.

Svara

Svar från Khalad 2019-10-19 16:07

Hej Måns, du har naturligtvis alldeles rätt, gjuten slaggsten tex fraktades säkert ganska långt för byggnationer av olika slag. Slagghögar eller i alla fall slaggrester på marken brukar däremot inte vara så långt från närmaste hytta

Svara

2019-10-19 01:28   gunte

Väldigt fint bilddokumenterat med en spännande blandning av motiv..Minns att vi passerade nåt liknande ställe på semesterturen i sommras. Ångrar lite att vi inte stannade men det dyker upp intressanta grejer hela tiden så man måste sålla ibland..
Mvh/Gunte..

Besvara

Svar från Khalad 2019-10-19 09:56

Tack Gunte! Vi har ju gott om både gamla hyttor och smedjor liksom slaggstensbyggnader. Ni hade ju varit i Sundborn, fortsatte ni upp mot Hälsingland passerade ni kanske Svabensverk på gränsen Dalarna/ Hälsingland? Där finns många vackra slaggstensbyggnader :-)

Svara