FRANKRIKE

***

Tre gånger Frankrike. Mamma och pappa var fascinerade av Frankrike. Pappa av den franska historien, särskilt före franska revolutionen 1793. Mamma av det franska språket. Efter att vi köpt bil 1952, eller om det var 1953, gjorde vi tre utlandsresor med bil under 50-talet - 1953, 1956 och 1959 - alla med Frankrike som mål. I tre år sparade dom till varje resa. Jag kommer inte ihåg ordningen, men en resa gick till Loiredalen och alla slotten - Chenonceaux, Tours, Amboise mfl. En till Provence - Aix-en-Provence, Nimes, Carcassonne, Namure mm. Och en till gränstrakterna mot Spanien med Andorra och ner till Barcelona. Säg det slott och den katedral jag inte sett i Frankrike - Tours, Reims, Notre Dame de Paris, Chartres. Den senare har fö ett av världens vackraste kyrkfönster. Mammas bibel på resorna var Guide Michelin, där stod allt, från beskrivningen av vilka slott och katedraler som var viktigast till vilka matställen som var lämpliga. Guide Michelin är ju känd för klassificeringen av Europas bästa restauranger, men i resebroschyren fanns också vardagsmatställena, inte minst matställena som lastbilschaffisarna sades föredra - mkt mat, bra mat och billigt. Det var ingen kedja men dom hade en beteckning  som jag glömt. Nej förresten, i samma ögonblick jag skriver att jag glömt namnet dyker det upp i minnet - Les Routiers. Vill man äta billigt och bra i Frankrike ska man söka upp en restaurang som har beteckningen Les Routiers, åtminstone gällde det på 50-talet. Men det skulle inte förvåna mig om det fortfarande gäller.

*

En detalj från de franska katedralerna är vaxljusen som alltid brinner. Där finns alltid ett helgon, ofta flera, som är förknippat med katedralerna. Och där finns alltid önskningar och förhoppningar man vill be helgonen om hjälp med. Kanske är det om något  praktiskt och konkret, kanske gäller det ett barn som förlorats i tidig ålder och som man vill ge Guds frid. Människor kommer, köper ett ljus, tänder det och sätter det i någon av mångljusstakarna och sätter sig sen en stund på en bänk nånstans i katedralen och ber tyst, eller kanske bara sitter en stund, avskilda från världens larm därute. Alla har vi något att be om, något att hoppas på. Så utövad kan jag se mig själv som religiös, trots allt jag skrivit. Utan dogmerna, utan påbuden, utan uppdelning i goda och onda, i syndare och helgon, i heligt och vackert , i profant och kyrkligt. Allt är ett.

* 

*

***

ETT SLAGS GATUFOTO - ISRAEL 1980

***

Mest håller jag ögonen öppna för  person- och familjebilder när jag bläddrar tillbaka i negativalbumen, men det finns ju annat. Här dök jag på bilder från en tjänstresa till Israel, bilder jag nästan glömt eftersom jag nog tyckte dom var väldans dåliga då och aldrig gjorde några kopior. Den här gången testade jag vad jag kunde göra och nu tycker nog det finns en smula bildvärde att ta rätt på, trots dålig skärpa och lågt ljus.

*

Var i Israel vi var kommer jag inte ihåg, men i en mindre stad, varken Tel Aviv eller Jerusalem. Det har heller ingen betydelse för att tolka bilderna. Och riktigt gatufoto är det ju inte, men alla bilderna är tagna i direkt anslutning till gatan utanför. 

Vad vi gjorde i Israel? Vi kollade intresset för en ny solfångarteknik (solfångare, inte solceller) där absorbatorn försetts med en våglängdssensitiv ytbehandling......

*

Gatukök för pitabrödsbakning

*

*

*

Vår kontakt i Israel, vi var inte så bra på hebreiska, på ett fik

*

Matställe

*

Smala gränder och gator de flesta

*

***

MED ADOX R14 I GÖTEBORG 1957

***

Det var inte alltid jag gjorde det lätt för mig. Filmkänsligheten 14 DIN motsvarar ISO 20 och med 3,5 som största öppning på min Yashica-Mat var det nog tider på 1/25 eller 1/50 som gällde när det var mulet. Adox var  ju känt för sina finkorniga filmer men med så långa tider blev det inte mkt till skärpa ändå. Jag ser att jag inte heller hanterat filmen så bra, jag har fått in lite ljus i ytterkanterna på filmen, hade den väl lite för löst spolad vid något tillfälle.  Men det är ju också så här man lär sig som självlärd, genom alla otaliga misstag. 

*

Jag kommer bara svagt ihåg just den här Göteborgsturen men det är lätt att följa bildserien. Bilderna är i princip obeskurna.  Kommentarer till varje bild finns under bilderna. Här var jag 16 år och tydligen gillade jag Göteborg, fyra år senare blev det Chalmers. Men det var nog främst att jag kom in på den linjen jag helst ville gå som avgjorde. 

*

Första bilden - är väl utsidan på Centralen?

*

Så över till Trädgården inte långt från Centralen

*

Så ut och badade nånstans, här kommer lillbrorsan Dag. Men var, inte Näset, knappast Långedrag?

*

Hamnen förstås, med fartyg som ser ut som fartyg

*

Före containertiden, då när det var styckegods, behövdes många kranar för att få ner liggtiderna i hamn

*

Hagakvarteren nånstans?

*

Detta är väl Kungsgatan, lite åt Järntorget till?

*

I alla fall ligger domkyrkan vid Kungsgatan

*

Mamma hade en syster i Göteborg, Olga, som då bodde på Gyllenkrooksgatan. Alldeles vid Carlanderska gick det trappor ner till Mölndalsvägen

*

Olga bodde på 6:e våningen och hade fin utsikt över Liseberg och bort mot Delsjöområdet

*

Inlagd för att Stephan A ska kunna kolla mc:n bättre

*

***

LÄTTSKRÄMD?

***

Alla -ismer, höger eller vänster, skrämmer mig. Alla religioner skrämmer mig. Fanatism är bara en gradskillnad. Alla som redan vet, är bergfast övertygade om hur det är, skrämmer mig. Alla som generaliserar skrämmer mig, alla som inte utgår från den enskilda människan i det aktuella ögonblicket utan redan vet, skrämmer mig. Ändå är jag inte rädd. Det är bara nuet som finns. Gårdagen finns inte. Världen ändrar sig kontinuerligt. Alla människor är olika men lika mycket värda. Varje människa svarar för sig själv.

*

Frankrike 1960

*

***

SETT FRÅN BUSSEN TILL LIEPAJA

***

*

*

***