... in the Eye of the Beholder
Höst i Kista, nej inte i en kista. I Kista.......................... del 3
.... okejrå, jag tar väl över stafettpinnen, som Cleas ofrivilligt startade! :-)
Dela:
snooze ...
... snooze - SNOOZE - SNOOZE!
En gråmulen måndag morgon i oktober, det hörs ju hur trist det är, eller? Klev i alla fall upp när klockan snoozat klart... skulle ju ut extra tidigt och fota frostlandskapet i morgonsolen. Pyttsan, inte mycket till sol, en grå dimma allt sammans. Blev utskälld av rådjuret på ängen som tyckte att den var för liten för oss bägge två. I sin ilska höll den på att skutta ut i vägen. Jag vandrade vidare ner mot sjön. Kanske skulle jag fånga nån svandans i morgondimman eller en kanske kärrhöken som ska finnas där... men de fastnar nog inte på bild när jag har macrot på.
Men via en jättefin trädgård vid vattnet fick jag lite färgglada bilder. Tack farbror Jocke!
Dela:
Kan man lära gamla katter sitta?
För drygt ett år sedan blev jag med katt, lite oplanderat. Han var enda katten i familjen innan och är det nu också, på gott och ont. Bortskämd - ja, älskad - ja, rädd för okänt - ja, social - ja. Det här med sällskap och vara social har han uppfattat som en grej mellan honom och människor, inte med andra djur.
Dessvärre delar grannens katt inte riktigt samma erfarenheter och värderingar, i den mån nu en katt har värderingar. Han vill gärna chilla med min Buster och kanske låna lite leksaker då och då om en dörr råkar stå öppen. Öppna dörrar är för honom en ren invit som han aldrig tackar nej till. Oavsett hur många gånger han åker ut med framtassarna före så snart han blivit upptäckt.
Buster i sin tur tycker att det är en underlig krabat som alltid vill sitta på samma terrass som honom och filosofera. Om vi människor talar förbi varandra och missuppfattar saker och ting, så gör de här 2 herrarna det med besked.
Här kommer ännu en bild på min Buster, håll till godo och håll med om att han är lite söt, även om du inte gillar katter!
Tack o gonatt!
Dela:
älskar - älskar inte
... ja, så tänker jag nästan varje dag. Får den stanna stanna eller måste den gå? För att rädda det som räddas skall måste man väl offra några på vägen, eller? Risken är att jag till slut är helt vilse i min bildskörd som växer för varje dag.
Ibland undrar jag hur jag hade ordning och hur jag redigerade bilderna som oftast är tagna i RAW, innan Lightroom. Jag hade allt i iPhoto och det funkade visserligen ett tag, men sen räckte den inte riktigt till, datorn blev trög eller programmet, vad vet jag, eller kanske jag själv :-). Mina anspråk växte lite med tiden också. Jag testade några andra varianter men jag är nog fast nu med Lightroom (OBS! jag får ingen ersättning för de här orden, tyvärr!) som för tillfället passar mig utmärkt.
Dela:
Skam den som ger sig...
... alltid lär man sig något nytt!
Härom kvällen lärde jag mig att skapa sånt här i PS. Tusen tack till Jörgen här på FS!!! Jätteskoj när man känner att man kan använda programmet lite. Ska laborera lite mer, men vi får se hur mycket det blir, tålamodet tryter lite ibland...
Dela:
