"Attitude," Bobby said, "is everything!"

Är du galen?

Alla är vi mer eller mindre galna allihopa, det är bara det att vissa av oss är bättre på att dölja det ;)

Idag har jag inget speciellt att skriva, men jag tänkte bjuda på en "galen" bild.

Kram på er alla!

Dela:

Jag har mer än tillräckligt med tid.

Det är i alla fall vad jag intalar mig själv.

Idag har jag pluggat hela dagen. Det formligen snurrar koder i huvudet på mig. Jag försöker bli klar med kurserna i webbdesign och digital bild innan onsdag.

Egentligen har jag hela januari på mig för de resterande uppgifterna, men nu är det så att jag och min fru har bestämt oss för att åka och hälsa på hennes bror i Thailand. Han jobbar som guide där och vi hann tyvärr bara träffa honom under en enda dag när han var hemma i Sverige senast.

Det ska bli underbart att åka iväg, men först ska jag bli klar.

Fokus nu!

/Jonas

Dela:

Omöjliga ideal

Är det så konstigt egentligen att så många människor misstrivs med sig själva och hur de ser ut? Dagligen pumpas vi fulla med föreställnigar om hur vi bör vara och hur vi ska se ut.

Själv tycker jag att bilder kan vara farliga. Text kan man åtminstone läsa med ett kritskt öga, men bilder tror jag att vi har en tendens att bara se utan att reflektera så mycket över. Just på den här sidan kanske det är anorlunda, men hur många som inte sysslar med foto eller liknande ägnar en tanke åt hur bilden de ser i reklamen, i tidningen eller på nätet har skapats?

Har du till exempel tänkt på att de skönhetsideal vi har idag inte existerar i verkligheten?

Inte ens Tyra Banks, Heidi Klum, Brad Pitt eller någon annan - för tillfället utvald ikon för idealet för oss andra - duger som de är. Varenda bild vi ser av dem är maipulerad och retuscherad. (Förutom kanske de bilderna som paparazzis tar till vissa tidningar - där de faktiskt ser ut som dig och mig)

Jag tycker att det är dags att slappna av och vara den man är. Det går ju ändå inte att leva upp till något som inte finns.

Dagens bild blir en som jag arbetat med under kursen jag läser om digital bild. Uppgiften bestod i att efterapa manipuleringen som görs för till exempel tidningsomslag. Här har min stackars fru fått genomgå en ganska kraftig digital efterbehandling i photoshop, för att "passa" in på en fejkad tiding.

/Jonas

Här kommer originalet för er som ville jämföra. Håll till godo!

Dela:

Finns det några snälla barn här?

Behandlar du dig själv så som du vill att andra människor ska behandla dig?

Det tror jag är en viktig fråga. I samhället vi lever i har jag, ända sedan jag var liten, fått höra att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.

Men hur ofta reflekterar du över hur du behandlar dig själv då?

Jag tror att det är minst lika viktigt. Min filosofi är att om jag ser till att jag mår bra och trivs med mitt liv så har jag mycket mer att ge till männsikorna omkring mig.

Sen tänkte jag att när jag ändå är inne på den egotrippade banan så är det ju lika bra att löpa linan ut. Igår byggde jag om fotostudion till ett kloningslabb istället.

Ju fler av mig som mår bra, desto bättre. Dessutom borde jag ju få fler julklappar nu... eller?

Finn sju fel

/Koivu

Dela:

Var fokuserad i stunden och öppen för det oväntade!

Jag lyssnade nyligen på en bok av Sanna Edin, som hette "Sluta kämpa - börja leva". Där fanns en historia om en gammal vis man, vars uppgift i samhället var att förmedla dagens sanning. Det var en roande och tänkvärd berättelse och rubiken är lånad därifrån.

För han hade ju rätt den gamle mannen, eller hur? Om jag inte är närvarande i nuet, så missar jag ju egentligen själva livet. Det är ju inte det som hände igår eller det man väntar på i framtiden som är livet... livet, det är ju det som sker just nu. För mig gör det livet mycket mera njutbart att stanna upp och fokusera hela min närvaro på den situation jag befinner mig i. Dessutom lever jag efter mottot att en dag utan ett skratt är en bortkastad dag.

Det är naturligtvis fritt fram att tycka annorlunda och inte hålla med. Jag tror inte att någon sitter på den egentliga sanningen, snarare bär väl alla på små pusselbitar till gåtan som heter livet och ibland hittar man en bit som passar, ibland inte.

Den här bloggen skriver jag mest för min egen skull. Jag hade inte vänstat mig att få så många kommentarer, som jag fick på mitt första inlägg och väntade mig egentligen inte att så många skulle läsa bloggen, förutom min fru, när hon är borta och kanske min mamma då ;-)

Jag måste erkänna att det var väldigt roligt med alla kommentarer och har inget emot fler, men faktum kvarstår att bloggens syfte inte är att ragga kommentarer.

Många som skriver känner säkert igen sig. Det är något speciellt som händer när man får sina tankar på print. Jag blir mycket tydligare för mig själv, när jag tar mig tid att verbalisera mina tankar i skrift. Jag blir tvungen att fånga in tankarna och åtminstone ytligt analysera dem. Dessutom har jag märkt att de saker som jag skriver att jag ska göra mycket oftare blir gjorda än de jag bara säger att jag ska göra.

Dagens bild. Ung och Gammal

Idag valde jag att dela med mig av en bild från en kurs jag håller på och pluggar på distans. Kursen heter Digitala Bilder och det här är resultatet av min senaste uppgift, där man skulle manipulera en bild av sig själv, så att man ser mycket äldre ut. Jag satsade på att göra näsan och öronen större, då jag hört att de fortsätter växa hela livet.

Jag vet inte om det är så, men det verkar ju finnas en viss sanning i det om man tänker på hur stora öron de flesta gamla gubbar har. ( Tur att mina är ganska små från början ) Jag gjorde också massa nya rynkor och fortsärkte de som fanns. Jag hoppas och tror att uppgiften blir godkänd.

Over and out!

/Koivu

Dela: