"Attitude," Bobby said, "is everything!"

Sànùk

Nu, när jag har varit hemma några dagar och landat i vardagslunken igen har jag kommit fram till några saker som jag lärt mig och tar med mig från den här resan.

Det första jag valt att applicera i mitt eget liv här hemma i Sverige är Thailändarnas sànùk. Sànùk - som jag förstått det - står för allt som är roligt och värt att göra.

Meningen är att sträva efter sànùk i allt man gör, till exempel arbetet man har, annars är det inte värt att göra. Thailändarna har lärt mig att man bör möta livet med ett glatt och lekfullt sinne.

Det är för övrigt något som jag även såg när vi reste genom Indien. Hur mycket ägodelar och pengar du har eller inte har är totalt underställt din mentala attityd, när det gäller att vara lycklig eller inte.

Jag har sett många "fattiga" människor, som är mycket lyckligare än de flesta "rika" västerlänningar.

Missförstå mig inte. Jag menar på intet vis att det skulle vara ok med all fattidom och orättvisor som finns i världen - jag vill bara peka på att det mesta vi i Sverige ser som problem är rena lyxproblemen, som bara uppstår på grund av att vi har en bortskämd och otacksam attityd till livet.

Men tro nu inte att jag inte gillar att vara hemma, för det gör jag. Alla är inte bortskämda och det finns massor av glädje här också. När jag ser på min familj och mina vänner ser jag otroligt mycket kärlek och glädje. Även mitt jobb skänker mig glädje. Jag gillar mina arbetskamrater och alla barn jag arbetar tillsammans med.

Vad jag egentligen vill säga är att när man har det så bra som du och jag har det, är det bra om man kan inse det och göra något av det. Njut av livet! Må bra! Var tacksam! Då har du så mycket mer att dela med dig av.

Kram från en tacksam,

Jonas

Dela:

Home Sweet Home

Snöslask och 32 grader kallare - vi är tillbaka i Sverige, men har det riktigt bra ändå, eftersom vi är och hälsar på Ante och Hanna och precis fått nybakad sockerkaka och kaffe.

De sista dagarna i Bangkok innehöll ganska varierande aktiviteter. Jag fick äntligen mitt spirituella intresse till godo sett när jag deltog i en meditationskurs vid ett buddhistiskt tempel, medan Sonja satt på ett café och åt glass i fyra timmar.

Vi hann även gå på Thaiboxning och se spektaklet med all vadslagning i publiken innan vi avslutade den kvällen med en drink (alkoholfri - ja) uppe på 83dje våningen i Bangkoks högsta skrapa.

Den övriga tiden gick åt till att leta reda på alla grejer vänner och bekanta beställt hem från Thailand.

Här kommer några bilder från den sista tiden.

Amulettmarknad utanför Wat Mahatat

Det kinesiska nyåret är på gång nu

Sonja letar t-shirts åt sin bror

Ronaldo på avbytarbänken

AC i plural

Publik på Muay Thai

Muay Thai

Öronbedövande trafik i Bangkok

Tack till alla som skrivit till oss under resan!

Tack Tony för att du tog så väl hand om oss!

Tack Ante och Hanna för att vi fick bo hos er!

Tack Harmeet för att du tagit hand om huset!

Nu återgår bloggen till de gamla vanliga filosoferandet, där intrycken inte är så många som när man ränner runt i ett annat land. Jag ska fundera över vad jag har lärt mig av den här resan - för det är väl ändå det som är meningen med att resa - att lära sig något!?!

Kram,

Jonas

Dela:

Buddha vs Mammon

Idag ar det en riktigt-typisk-Jonas-Sonja-dag.

Jag formadde Sonja att kliva upp med solen, for att ga pa munk-jakt. Inte sadana munkar som vi at pa Donkin' Dounuts igar, utan de orange-kladda, rakade mannen som tydligen ska strosa runt pa gatorna under morgonen for att samla in folkets gavor. Gavor som de sedan ska leva pa.

For mitt inre hade jag kvallen innan sett hur gatorna fylldes av langa tag av stillsamt vandrande munkar. Jag sag mig sjalv diskret fota de heliga mannen i det vackra morgonljuset, innan jag tog med Sonja pa en rundvandring bland de viktigaste templen i Bangkok.

Jag vet inte vad som gick snett...

En munk sag jag. En.

Antagligen bor vi i helt fel omrade, men anda. Lite fler an en munk hade jag fortfarande hoppats pa. Jag borjar misstanka att manga Thailandare ar ungefar lika djupt troende buddhister som svenskarna ar fromma kristna. Visst ser jag sma andehus vid vart och varannat hus och sma buddhastatyer i varje affar, men lavnedssattet paminner anda valdigt mycket om det vasterlandska pa manga satt och vis. Jag hade forvantat mig nagot lite anorlunda. Men sant ar livet, saker och ting ar inte alltid som man vantat sig - och det ar bra!

Vi tog en nastan tva timmars lugn promenad ner mot floden vasterut, genom Old Bangkok. Efter ett tag borjade det dyka upp affarer som salde lyckoamuletter och buddhor fran storlekar av 3 cm till 3 meter.

Jag tog runt Sonja i Old Bangkok och visade henne alla olika tempel och buddhor. Hon var mest imponerad av den liggande 46 m langa och 15 m hoga buddhan (Reclining Buddha) i Wat Pho Vid Wat Phra Kaew kunde hon inte folja med in eftersom vakterna inte tyckte att hon var tillrackligt propert kladd. En sjal over axlarna dog inte och Sonja ville inte lana nagra klader.

Jag har borjat tycka att det ar lite roande med alla touts som forsoker lura en hela tiden. Jag har lart mig att kanna igen dem pa lagt hall nu, efter att ha stott pa dem bade i Indien och Indonesien tidigare. De ser naturligtvis oftast mig forst med mitt bleka skandinaviska utseende, men de kan inte lura mig langre.

En vanlig valkladd man, som inte har annat att gora an att vandra omkring en vardag istallet for att vara pa jobbet och dessutom anvander den tiden till att beratta for turister vilka attraktioner som ar "stangda" - jag vet inte hur jag kunde ga pa det ens forsta gangen.

Nar vi var pa vag mot Wat Pho borjade jag skratta nar den forsta kom fram med ett "Where you going Sir? Wat Pho not open today! Wat Phra Kaew this way!" och pekade at helt fel hall. (Eller ratt hall och nagon turistaffar, som han sag det) Sedan gick jag bara och vantade pa nasta, for jag ville spela med ett tag och bli lite upprord over att just min attraktion var stangd och sedan fraga om hans TAT-identifikation. Tyvarr tyckte nog gudarna att det inte var lika roligt - och ville val fa mig att forsta att toutsen i slutanden bara gor sitt jobb (ungefar som en telefonforsaljare) och att det inte blir battre av att jag driver med dem - for det kom inga fler.

Jag borjade med att skriva att det var en riktigt-typisk-Jonas-Sonja-dag. Jag vet att ni har fatt vanta pa en forklaring, men den kommer nu.

Sa har ar det. Om dagen borjade i enlighet med Sidharta Gautamas valsignelse sa slutade den i Mammons giriga grepp. Hela eftermiddagen har gatt at till det som Sonja gillar bast - shopping!

Vi har pljot genom alla "sma" marknader i Pratunam och omradet kring Siam Square. Bast av allt trivs vi nog pa MBK, som ar en sjuvanings galleria, med valdigt blande pris och utbud.

Just nu ar det igen dags for en efterlangtad fotmassage, efter allt promenerande idag.

Kram,

Jonas

Dela:

Someone's missing!

Vi saknar redan Tony. Han var sa lugn, snall, mysig och livsglad att ha vid sin sida. Stort grattis pa fodelsedagen Tony!!!

Som ni forstar ar vi framme i Bankok. Smoggen ligger tat som pa Ollis innan det blev rokforbud och trafiken larmar sa hogt att vi maste ropa till varandra nar vi gar langs gatan. Solen nar nastan, men bara nastan ner genom diset. Risken att bli brun ar lika obefintlig som att fa ett vettigt pris av en tuk-tuk forare.

Med andra ord ar allt bara underbart ;)

Bankok ar en kaotisk storstad med 7.5 miljoner invanare och har finns allt. Vad man an ar ute efter sa finns det in nagon vra av staden. Till och med lugn och ro gar att hitta om man soker sig till nagot av de manga templen - men det hade vi tankt spara.

Idag ar det myllret som galler.

Ha en bra dag allihopa!

Kram,

Jonas

Dela:

Khao Lak e slack

Nu sitter jag pa R.T. Hotel i Khao Lak och skriver. Det ar har som Tony ska bo och jobba fran och med i morgon. Jag och Sonja har tagit in pa ett rum har och har spenderat dagen och eftermiddagen i gar med Tony. (Just nu ar jag sa trott att jag bara borde ga och lagga mig, men tankte bara skriva nagra rader forst - Sonja sover naturligtvis redan)

Vi kom till Khao Lak igar pa kvallen och tillbringade den pa en mysig strand-restaurang med bra mat och live band, som spelade mest Eric Clapton och liknande.

I dag var det Tonys sista semesterdag och han hade bokat in oss pa en djungeltur som avslutning. Vi akte buss en timme in i djungeln till Khao Sok och darifran fortsatte vi med kanot, genom regnskogen. Det var en bade rogivande och spannande upplevelse. Naturen och vyerna var nastintill ofattbart vackra och da och da stannade vi med kanoten, for att varan guide hade fatt syn pa nagon orm eller dylikt som hangde i traden.

Efter kanotturen bytte vi fortskaffningsmedel till elefant. Den har gangen fick vi inte "kora" sjalva utan det var en liten kille fran Tibet som satt framme pa elefantens nacke. Jag och Sonja satt pa en liten tron uppe pa ryggen och gungade fram genom djungeln. Lite langre bak kom Tony pa sin elefant tillsammans med var finlandssvenska guide Michelle.

Det blev en riktigt lyckad dag!

I kvall har vi traffat Toby och TK. Vi visste att de skulle dyka upp i Khao Lak nagon dag och nar vi fick tag i dem visade det sig att det var idag. De hade tagit in pa det finaste hotellet har i Khao Lak, sa nar de ville traffas bestamde Tony, jag och Sonja att vi skulle traffas dar.

Vi at pa en av de sju restaurangerna pa hotellomradet och passade pa att fira Tonys annalkande fodelsedag. Jag pratade med servitoren i smyg, sa nar det var dags for dessert kom de in sjungandes med ljus pa Tonys efterratt. Tony blev alldeles chockad och trodde att de tagit fel pa bord, men sedan blev han jatte glad istallet.

I morgon skills vara vagar at. Tony kommer att skjutsa oss till flygplatsen i Phuket och sedan aker vi vidare till Bankok.

Dags att sova! Kram pa er alla!

/Jonas

Dela: