"Attitude," Bobby said, "is everything!"

En matsked fotografering, en tesked filosofi och en nypa vardag.

Detta ögonblick

Detta ögonblick är den enda tid som existerar.

De som känner mig vet att jag är intresserad av både religion och filosofi. Jag bekänner mig inte till någon specifik lära, snarare är det själva fenomenet med tro som fascinerar mig.

Vad jag själv tror har jag lite svårt att sätta fingret på, men jag har en känsla av att ett delsyfte med just den här bloggen är att klargöra det för mig själv.

Låt oss tillsvidare säga att jag brukar likna det hela vid ett stort hus, där varje trosuppfattning har ett eget rum, som är åtskillt från de andra rummen. Huset har inget tak, så alla som bor i det ser alltid himlen ovanför. Eftersom de är i olika rum beskriver de himlen olika, men faktum kvarstår att de alla ser samma himmel.

Jag brukar roa mig med att knycka med mig godbitarna från de olika lärorna och religionerna jag stöter på och göra det till något eget. Jag tänkte dela med mig av ett litet exempel och samtidigt knyta ihop inlägget med själva rubriken.

Om man läser den kristna bibeln kan man läsa att Jesus sa: "Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." (Eller något snarlikt, jag är inte helt hundra på bibelcitaten, ska väl erkännas.)

Många skulle antagligen tolka det som att man ska döpa sina barn, men jag har en liten annan tolkning. Jag tror nämligen att just barnen ofta visar oss hur vi kan leva i "himmelriket" redan här på jorden, genom att leva i nuet.

Just att leva i nuet och njuta av stunden - utan att tänka så mycket på vad som hände igår eller oroa sig för vad som ska hända i morgon - är barn otroligt mycket bättre på än vi vuxna. Som vuxna är vi ofta tvugna att påminna oss om denna elementära sanning med utryck som "fånga dagen" och små halssmycken med "carpe diem" ingraverat, istället för att slappna av och inse att detta ögonblick faktiskt är den enda tid som existerar.

/Jonas

Postat 2009-12-13 21:06 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Räkmackan slår till

Min galet och underbart impulsiva fru har gjort det igen.

Hon gjorde det med New York. Hon upprepade det med Indien. Hon satte det i system med Paris.

Jag har en fru som bokar resor utan min vetskap.

Idag när jag satt och åt lunch på jobbet nåddes jag av ett överraskande och väldigt glädjande sms:

"Vi ska till CHICAGO!!! Bingo, bingo! :) :) :)"

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga förutom att jag har en helt underbar fru, som jag inte kan göra annat än att älska hejdlöst för hennes livsglädje och spontanitet.

I februari sticker jag, Sonja och lillan till Chicago.

Stoort leende,

Jonas

Postat 2009-12-07 17:13 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Tanken kommer före känslan

Efter mitt förra inlägg fick jag en kommentar som ifrågasatte mitt påstående om att tanken kommer före känslan. Jag kan ju naturligtvis inte påstå att jag sitter inne med sanningen, men det är i alla fall så jag tror. Jag utgår ifrån att det är tanken som är orsaken och känslan som är följden av densamma.

Tänk till exempel på alla gånger när du varit på strålande humör och sedan kom någon med dåliga nyheter och ditt humör sjönk som en sten. Eller precis tvärtom, när du kände dig nere och en vän kom med goda nyheter och du genast blev på gott humör. Nyheterna som förmedlades till dig fick dig instinktivt att fylla huvudet med negativa eller positiva bilder och tankar och därefter kom känslorna som ett brev på posten.

Ta det gamla uttrycket ”som man sår får man skörda”. Det gäller även för hur vi tänker. Tänker vi merparten av vår tid under dagarna negativa tankar, kommer vår livsupplevelse att bli bedrövlig, men tänker vi istället positiva tankar så ofta vi kan blir vår upplevelse för det mesta en ren njutning. Det låter så lätt, men vi vet alla att det inte alltid är så enkelt.

Det är då jag brukar ta känslorna till hjälp. Jag har kommit fram till det enkla faktum att hur jag känner mig samtidigt berättar för mig vad jag tänkt. Det går naturligtvis inte att medvetet hålla koll på alla tankar som far genom huvudet – om du inte lever i celibat som buddhistmunk eller liknande – men det behövs inte heller. Mår jag bra har jag tänkt positiva tankar och mår jag dåligt är det dags att stanna upp och reflektera över vad som egentligen försiggår uppe i skallen.

Min hjärna – och din med – klarar bara av att hålla en tanke åt gången. Jag vinner inget på att ha negativa tankar, så jag gör mitt bästa för att tänka positivt.

Ta varje dag för vad den är – en ny dag. Försök att slappna av och njuta. Livet är ändå alltid bara det vi upplever just nu.

Men som jag skrev i mitt förra inlägg så är de enda liv vi har kreativ kontroll i våra egna. Det blir aldrig riktigt bra om vi försöker få andra att bete sig som just vi vill. Därför tycker jag att du ska göra precis vad du vill med mina idéer. Ta dem till dig eller förkasta dem bäst du vill, för ingen äger sanningen.

/Jonas

Ps. Tack för att du fick mig inspirerad att utveckla min tanke Tomas.

Postat 2009-12-05 20:29 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera