"Attitude," Bobby said, "is everything!"

Fördomar.

Tack Tanja och tack Fakir!

Er kärlek till varandra lyser inte bara upp ert liv tillsammans och skapar glädje i era liv, den påverkar även fler människor än ni kanske tänkt på i er omgivning.

I många fall är det nästintill omöjligt att räkna ut kopplingar och konsekvenser av människors närvaro och påverkan i ens liv, men i ert fall - som ett underbart par - är det ganska uppenbart för mig personligen.

Genom ert möte med varandra har jag upptäckt fördomar hos mig själv, som jag inte ens visste att jag hade. Det kan kanske låta som beklagligt, men det är det inte. Nu när jag väl blivit medveten om dessa negativa sidor har jag en reell möjlighet att jobba med dem.

Tack för att ni genom er kärlek låter mig bli en bättre människa. Tillsammans kan vi bidra till en öppnare, ödmjukare, kärleksfullare och mer tolerant värld.

Ni är bäst! Tack för att ni finns!

/Jonas

Dela:

Lejonet

"Vill du klappa lejonet?" frågar jag och lyfter Junie lite högre upp, för att hon ska se bättre.

"Neh", svarar Junie snabbt och klänger lite närmare.

"Ska du vinka då?" undrar jag och vinkar lite till lejonet, som står på bakbenen mindre än en meter framför oss. Junie vinkar glatt, medan lejonet omringas av ett myller av barn, som alla vill klappa, kramas och säga hej.

Lejonet vinkar tillbaka - för det gör faktiskt lejon om man befinner sig på Leos lekland för första gången i sitt liv.

Den här helgen har vi haft en riktig myshelg med familjen. På lördag förmiddag åkte vi till Leos lekland med Junie. Vi hade aldrig varit där förut och hade ingen aning om hur det skulle gå och om Junie ens var tillräckligt gammal för de utmaningar hon kunde mötas av där. 

Naturligtvis gick det briljant och Junie stortrivdes, medan hon sprang omkring som en vildbatting i tre timmar. Sonja och jag fick lösa av varandra, för att orka med ha ha.

Efter Leos åkte vi in till stan och checkade in på hotell. Jag vann ett presentkort genom en fototävling tidigare och det skulle snart löpa ut. Därför utnyttjade vi det till en natt på Hotell Aveny i Umeå.

Vi gjorde oss klara i lugn och ro och njöt av att bara vara lediga tillsammans. Junie var förståeligt nog helt slut efter sin energiska dag, men vi visste att det skulle ordna sig bara hon fick lite mat.

När vi var klara gick vi till Gandhi och åt en riktigt god indisk middag. Sonja åt som en liten fågel, medan jag och Junie tävlade om vem som kunde äta mest ris och kycklinggryta. Tar man med skillnaden i kroppshydda jämfört med hur mycket mat som gick ner, så vann Junie stort.

Efter en god natts sömn i en stor skön hotellsäng, åt vi en lyxig frukost innan vi åkte hem till Tavelsjö igen.

En riktigt bra helg har det varit med mina två favorittjejer och nu ser jag fram emot en ny vecka.

/Jonas

Dela:

Traditionella könsroller

Hemma hos oss är det som bekant - för alla som känner oss - Sonja som är mannen i huset och jag frun. Ja, åtminstone om man ser till de traditionella könsrollerna som gäller i vårt samhälle.

Jag jobbar inom ett kvinnodominerat yrke - Sonja inom ett mansdominerat.

Jag målar, fotograferar och planerar trädgården - Sonja byter olja, tändstift och startmotor i bilen.

Jag är estet - Sonja är praktiker.

Att jag sedan skulle vara mindre man eller Sonja mindre kvinna för det är ju bara dumheter - eller hur? Det bästa är att vi båda trivs med det vi gör och samarbetar mest hela tiden, för att lära oss av varandra. 

Den senaste tiden har dock rollerna blivit ombytta, vilket har sin naturliga förklaring i att Sonja är i slutet av graviditeten. Hon kan helt enkelt inte göra alla de saker hon brukar göra. Däremot gör hon mycket andra saker.

Idag har jag spacklat och slipat hela dagen, för att få klart sovrummet för tapetsering. På eftermiddagen var jag tvungen att bege mig ut på gården och ta hand om all snö, som hade vräkt ner. Då var det faktiskt riktigt roligt och uppskattat att komma in igen och hitta två bakande tjejer i köket. Dessutom har de gjort massor med god mat under de dagar jag hållit på med annat.

Visst är det bra att man kan jobba som ett team och att man kan vara flexibel i sina roller?

/Jonas

Junie bakar med mamma.

Dela:

Min lilla hjälpreda

Vi håller på och renoverar ett av sovrummen hemma och för en gångs skull kan Sonja inte hjälpa till, eftersom hon är gravid.

Normalt är det hon som brukar driva upp takten och annullera önskade fikapauser. Nu får jag göra saker och ting i mitt eget (läs långsammare) tempo, men jag måste erkänna att det är lite ensamt utan min kära fru och hennes pepp.

Tur då att en ny liten hjälpreda klev in och ville vara med idag!

/Jonas

Junie hämtar verktyg och vill hjälpa till.

Dela: