Patrik Lindgren

Fotografi i allmänhet och motor samt motorsport i synnerhet. Tips och tricks.

24h @ Nürburgring

Med facit i hand när alla Carrera Cup-bilar hade passerat mållinjen och jag hade sorterat en del av alla bilder så var jag hungrig efter mer. Se tidigare inlägg här: del 1 och del 2. 24h racet startade strax efter att CC-bilarna gått i mål. Senare under kvällen tog jag fram min fasta 35:a och började tänka svartvitt, min plan var bilder av mer dokumentär art. Jag begav mig ner i depån för att få en glimt av detta väl inoljade maskineri och jag blev mäkta imponerad. Jag har aldrig någonsin sett så många människor, varav rätt många var totalt malplacerade, i en depå. Många var inbjudna gäster/partners och en del har nog aldrig varit på en racerbilstävling tidigare och än mindre i en depå. För den som aldrig varit i en depå så kan jag säga att man måste ha koll på var bilarna är och var man själv befinner sig mitt i allt detta.

Racerbilarna har en knapp på ratten och om man håller in den så håller bilen automatiskt 60km/h, vilket är max tillåten hastighet i depån. Förarna vill så snabbt som möjligt ta sig till sin ruta där tankning, däckbyte samt förarbyte sker. De är totalt fokuserade på sin uppgift och det kan inte vara helt lätt att hitta sin ruta när det är ett muller av folk i hela depågatan. Speciellt om exempelvis en Lexus LFA precis har glidit in i grannrutan och det är runt femtio individer framför, bakom, bredvid, över samt under bilen. Trångt var ordet.
Men enligt tysk ordning fanns det funktionärer som sprang omkring med visselpipor vilka användes frekvent för att försöka skapa ordning i detta kaos.

Jag har plåtat racing i sex år och måste erkänna att jag fick lite puls, det var grymt kul. Jag har full förståelse för alla gästernas entusiasm och att de i princip klev på varandra för att få en skymt av bilarna när de kom in. Jag letade dessutom efter Edvard Sandström, som kör för Need for Speed Team Schubert. Vi tar in Edvard till Teknikens Värld ibland som extra hjälp, i somras var han med och brände gummi på Knutstorp Ring när vi genomförde bankalaset. Jag hittade depåboxen men ingen Edvard, det kan bero på att varje depåbox delades av två-tre team och att mina trötta ögon gjorde att allting såg likadant ut. :)
Som tur var kom mina kära kollegor Johan Meisner och Max Ganholt till min undsättning, de skulle upp väldigt tidigt dagen efter så vi packade ihop.

Jag hoppas att jag får anledning att åka tillbaka, för det var en smått surrealistisk och häftig upplevelse som jag varmt rekommenderar. Även de som inte är speciellt intresserade av motorsport borde kunna få ut något av det här evenemanget.

En sista sak som jag dock inte rekommenderar är att boka flygbiljett hem sent på natten efter att ha varit i gång i sisådär 16-17 timmar i sträck, det blir lätt fel då. Men det är en helt annan historia. :)

Ett litet urval av bilder som jag gillar.