Reflexer och reflektioner

Gatan byts ut mot kalkkärret, blicken nedåt med öga för detaljer!

Vad gör man när man vill hitta tillbaka till nåt som man saknar?

Jo man gör väl nåt helt annat!?!?

Gatans fotograf blir till skogens, vattnets och kärrets fotograf!

Gatan byts ut mot spången, vackra flickor byts ut mot vackra blommor!! Stadens höga hus mot trädsvamp på höga träd, broar Claes byts mot fågeltorn. Rödljus byts ut mot röda svampar och stadens neon mot sländor.     Skyltfönster byts ut mot kärrets vattenspeglingar och brutna människor byts ut mot brutna trädstammar. Snabbmatsställena blir till hallonsnår!!!

Tro nu inte att det här är främmande mark för gatufotografen, tvärtom, det här är miljöer som jag älskar men tyvärr inte besöker tillräckligt ofta. Det är här jag kan koppla av och känna sinnena få sitt. Dofter, syn- och hörselintryck slåss om utrymmet och alla måsten bara försvinner.

Många intryck blir många bilder så håll till godo!

Loka är ju inte bara vatten på flaska, det är ju en underbar växt också!

När man sen sätter sig på cykeln och trampar mot staden då, då möts man av det här, vilken underbar stad jag lever i!!!

//Leffe

Dela:

Bilder bilder bilder

Tänk att det här med att plåta, den bästa avkopplingen jag kan tänka mig, min stora och enda ventil här i livet, just nu känns det som ett stort ok som hänger över mig.

Känner mig bara så jävla trött, trött, trött. Hela min kropp och hela mitt huvud skriker av trötthet och jag blir bara sittande som en zombie.

Så länge har allting kretsat kring att göra nåt av alla bilder, så länge har huvudet varit fullt av idéer, att nu helt sonika känns det som om jag inte vill nånting. Tyvärr är det så att jag inte heller vill göra ingenting.

Vad gör man för att hitta tillbaka?

Älskar ju att plåta, det är ju trots allt det bästa jag vet!

Det är väl helt enkelt så att jag är evinnerligt trött på mig själv, på att inte kunna slå på bromsen, att allt jag gör leder till nåt annat så att jag till slut varken vet ut eller in. Att ta fram bilder, publicera, göra böcker, ställa ut, sälja!

Allt det där har nog gjort att jag just nu inte orkar nånting. Bildbiblioteket formligen svämmar över med bilder som jag för bara några månader skulle varit lycklig över, men nu känns dom bara som en börda som jag inte orkar med att ta hand om.

Vad gör man när man känner det som att man inte riktigt räcker till?

//Leffe

Dela:

Enkelt att vara man, enkelt att vara människa?

Är det slumpen, jag går min väg till bussen, den vanliga vägen över Gyllentorget, genom s:t Larsparken, gatan bort och upp förbi gamla posten till min hållplats vid Klostergatan. Klockan är drygt halv fem på eftermiddan och dom här bilderna är vad jag ser.

Är det svårt att vara man idag, eller är det helt enkelt svårt att vara människa?

Slumpen?

http://www.youtube.com/watch?v=sHQ_aTjXObs

//Leffe

Dela: