Reflexer och reflektioner

Går vidare i trädgården

Den anlades 1855 av DBW på förslag av H.P. Gustafson. 

Nu är det bråda dagar därinne, varje gång jag kommer dit har något nytt och spännande hänt, ändå är jag ju där nästan varje dag. Nu väntar både jag och Anna på att magnolian ska slå ut och visa sin prakt. Förra året hade vi tur, vi var där när den slog ut.

Kom med in vet jag.

Vid den lilla bäcken växer dom små gula.

Ormhasseln, en mästare på att slingra sig.

Fler än jag gillar att vistas här.

När jag går härifrån tar jag ibland vägen förbi domkyrkan.

En av alla dagar vid min favoritplats i Visby.

Hoppas ni gillar trädgården, jag ber att få återkomma till den.

Vi har förresten fått hem vår senaste bok, "Det stora i det lilla", kan faktiskt inte på rak arm säga vilken i ordningen det är. Kanske nr 14 eller 15.

Här har vi skapat bilder av dom där små små detaljerna som många inte ser.

//Leffe

Dela:

Det är jag och det är DBW:s botaniska trädgård.

En liten kärlekshistoria har det utvecklats till. 

Hit drar jag när jag behöver släppa omvärlden en stund, hit drar jag när jag behöver få andra intryck.

Hit drar jag när solen skiner på morronen, mitt på dan eller eftermiddan.

Hit drar jag när regnet gjort gräs, grus och växter våta.

Hit drar jag ensam, hit drar jag med min Anna.

När jag trampar härifrån känner jag mig alltid vid gott mod. Ibland tar jag vägen förbi Norderport och uppför Rackarbacken, Visbys mysigaste delar.

Kort sagt, tack till De Badande Wännerna som anlade den här trädgården och drev den tills för dryga tjugo år sen. Man äger den fortfarande men lånar ut den till kommunen som nu har hand om skötseln.

Vill påstå att det måste vara unikt att en stad med bara 30.000 invånare har en av Sveriges finaste parker.

Följ med mig in!

Sådär, nu är vi inne, längre får ni inte följa med idag, nästa gång kanske!!

//Leffe

Dela:

Är det den tänkande människans eviga dilemma?

Är det kanske ibland en förbannelse att vara en tänkande varelse?

Kan det vara så att vi ibland tänker alldeles för mycket kanske?

När vi ser naturen omkring oss, framförallt så här års så slår det iaf mig att våra vackra vänner omkring oss, både i växt- och djurriket bara är. Jag tror inte dom går i funderingar om varför dom är som dom är, dom bara är!

I fågelvärlden tror jag att dom alla är säkra på sin sak, "Jag är vacker, jag är skitbra"! Växterna vet precis hur dom ska va för att locka till sig insekter och fåglar. Det gäller helt enkelt att synas och höras! (En sak gemensamt med människosläktet kanske).

Försök att bara vara, jag tror att vi mår bäst av det!

Nånting vackert måste det väl ändå finnas som vi människor har del i?

Jodå, det finns en hel del!

Dela:

Grå grå grå grå grå grå grå grå!!

Kommer ni ihåg den färgblinde pianostudenten i Brasse Brännströms (eller var  det Magnus Härenstams) skepnad. Jag tror iaf att det är han som har invaderat min redigerarhjärna för tillfället. Tillomed just när jag tar bilderna så tänker jag mig dom i olika grå nyanser.

Men håll tillgodo vet jag, så här blir det!! 

Avslutar med lite vind i seglen, fortfarande i grått, till skillnad från mitt liv som är allt annat än grått för det mesta!!

Det var några bilder från igår, ha det gott!!

//Leffe

Dela: