keepers of light
COPYRIGHT
Fick ett besök av en gammal vän. Vi tråffas inte ofta men alltid är det som i går, Samtalet bara rullar på.Och sen när träffades vi? Just det det var så. Håkan kom till mig i Örebro och vi gick hela vårnätter runt staden med hunden, Vad hette hunden??. musikintressen!!!, Vi kopplar upp hårddiskarna mot varandra och sedan väntar vi och pratar i en aldrig sinande ström. Han musiklärare och jag folkhögskolelärare. Klockan halv sex på morgonen spelar han gitarr och sjunger och förklarar varför han arrat om Bertils sång. Hela tiden vem äger och vem berättar.... Inom "fotografiet" växer bilder av oss själva och vem som tog den minns vi inte... En annan vän jobbar med en film och i den går en snubbe omkring och visslar på temat från Gudfadern, det kostar multum och naturligtvis massor av tid att försäkra sig om att att det får användas. Vem äger vår verklighet!!?? Det finns många anledningar att ställa sig denna fråga. Vi dränks av reklam och intryck och om vi använder oss av det i beskrivandet av vår verklighet står horder av advokater och lagivrare på kö. Vår egen historia utplånas och föringas. Lagar kränker vår upphovsrätt till vår egen verklighet. Nya begrepp som produktplacering och ROYALTY obs!!! inte att förväxla med det gammelsvenska ordet Rojalitet.
Så här såg jag ut i första klass. Ett av de få fotografierna jag har från min egen barndom. Jag minns inte vad han hette som tog bilden. Jag minns hur jag kämpade för att få pengar till att betala för dessa bilder. Vem har copyrighten??? Jag är där det är beviserligen jag----Bilden är naturligtvis inte stämplad med fotografnamn eller dylikt. Snabba pengar redan då.
Josefin en av mina elever. Fotograferad precis efter att första trycket från en fotogravyrplåt som tryckts. På konstakademin i Bergen - Norge- hösten 2000, en otroligt fin gravyr. Är det min bild eller hennes??
Här en av de vackraste kopparetsningar jag upplevt. Maria Ahlbergs porträtt av sin dotter Anna.Här ligger kopparplåten på tryckbordet och bara lyser i sin vackerhet. Kan bara inte hålla mig utan fotograferar.
I detta jagande på äganderätten håller vi inte på att utplåna begerepp som Ödmjukhet och känsla,respekt . Är fotogafiet en uttrycksform som skall förbjudas liksom nedladdandet av musik???
På grund av sin allmängiltighet?
Nåväl-funderingar-
med kärlek till fotografin
Dela:
Att gräva i gamla negativalbum
Skolan fyller femtio år till sommaren och jag har varit behjälplig med att scanna och plocka fram bilder ur skolans historia, Själv har jag gåt här 1975-76 och 1981-82 som elev. Och har genom vänner som bott och arbetat här varit en återkommande gäst. Hösten 1992 så började jag arbeta här och då undervisade jag i foto och berättande i Mediekursen. Sen har ju åren bara rullat på och nu är jag inne på mitt 16 årHär några bilder från första mediekursen som jag arbetade med.
Tina när vi var på klassresa/studieresa i Helsingfors
På gatan i Helsingfors mellan våra studiebesök.
På fotoutställning på galleri Hippolyte. Kommer inte ihåg vad som visades.
Roger Wilson i fotolabbet, en tidig morgon förmodligen. Roger gör nu det bra radioprogrammet Kino på P1
Thomas Hallstan sen natt på Finlandsbåten.
Ja det är många bilder under åren. Det är mycket att scanna och roligt är det.Men som sagt nu är det dags att vandra ner till skolan igen. Solen lyser och våren ligger i luften. Kajorna försöker bygga bo i min skorsten så det får bli takklättring på eftermiddagen.
Dela:
dagarna rinner iväg
Nu är det fem veckor kvar på vårterminen och då eleverna skingras för vinden. Det är alltid så att jag förtränger det och glömmer hur det är. Det är mycket som ska göras nu sista veckorna. Sitter med Indien praktikanter och tittar genom deras bildmaterial. Mycket bra bilder och ändå har de sållat ur ett stort material som de tagit med sina digitalkameror. Har övertalat Josefin att göra några gummitryck från ett par fina bilder, Ska bli kul att se hur det kan bli.
I grafikverkstaden sliter Johanna Ö med sina målningar som ska bli färdiga för att ställas ut. Det är som vanligt måla med olja tar tid och helst ska de ju torka innan de ställs ut. Långsamhetens lov är inte alltid så rolig. Men det blir fint.
Och sedan så är det alla dessa sammanträden om än det ena och det andra. Här vår kamrer Boel och Intendenten Stefan. Vi förbereder oss för att resa till Helsjöns Folkhögskola i ett projekt som heter Långdansen där vi gnuggas i Genustänkande. Nog så viktigt.
Skolans fastighetr ska underhållas och iår så lägger vi om tegelpannorna på det gamla Ridhusetsom är en av våra 1700 tals byggnader. Det är ett stort arbete att sköta om alla dessa gamla hus. Som tur är så har vi stöd från fastighetsverket till stor del när det gäller det äldre beståndet.
I öns vackra natur hittar man på vårvandringarna en del lustiga små kojor. Eleverna bygger små kojor för naturmeditation. Undrar om korna kan låta bli att undersöka dem när de kommer 
om ett par veckor. Men det är vackert många mornar när jag går till jobbet. Att bo på en ö är att uppleva en hel del dimma på våren och hösten.Våren gör att det är en evig kakafoni av fåglars sång och elevernas musikstunder på gräsmattorna. Nåväl lite nattliga funderingar från Biskops Arnö.
Dela:
Påsklov, med besök och sen Charlotte Perelli
Äntligen ledig ett par dagar. Det är det härliga med att jobba som lärare. Så på lördagen har jag sovmorgon och sedan börjar städningen men blir snart avbruten av den evigt ringande telefonen. Hanna och Elvine vill komma och hälsa på käka popcorn och sedan kolla på melodifestivalen. Vi hade en lugn kvällframför tv;n med popcorn och förundrades över festivalen. Nåväl sedan en härlig söndagslångpromenad i solen och nere vid mälarensvatten och njöt av tystnaden och den sprittande våren. Skjussade ner Hanna till stationen och hämtade Simon. Vi var till centrum och handlade. Simon ville kolla på Charlotte Perelli som var där och hade sjungit och sålde autografer och lät sig fotograferas med barnen. Sött!!!
Elvine med sin Holga
Mälarens vattenspegel
Hanna sitter på bryggan och njuter av solen
Hannas öga bakom en tunn ishinna från mälarens yta
Charlotte Perelli
En söndagsberättelse. Nu fär jag bli analog under lovet.
Dela:
Att göra verkligheten synlig
Dela:
