Ur min synvinkel

Är en glad amatör som jobbar på att bli gladare amatör

Skoj med vattenpölar

Kommer så väl ihåg lyckan jag kände som barn över att hoppa i vattenpölar så vattnet stänkte. Kan ofta känna suget att gå just i den största vattenpölen och stampa lite extra med foten, motstår allt som oftast den impulsen. Har en tid haft en tanke om att fotografera gummistövelbeklädda barnafötter hoppandes i en pöl. Igår när bonusbarnen kommit lockade jag ut dem och min Lilleman till den största vattenpöl vi hittade......

Vilken glädje när vattnet sprutade, ja inte bara hos barnen utan även hos mig där jag låg på marken

Uttrycket skitiga barn är lyckliga barn bevisades ännu en gång

På väg in för att få bort de smutsiga kläderna så säger L snart 12 och en riktig tjej;

"Jag är smutsig, blöt och kall men känner mig fri på nått sätt, fri att göra vad jag vill"

Visst är det så att kraven att uppföra sig och inte hänge sig åt galenskaper   kommer redan i låg ålder, och ibland är det bara så skönt att få strunta i kraven och bara hoppa i en vattenpöl oavsett ålder!!



Postat 2012-05-12 10:42 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Att våga fotografera

När jag ligger på alla fyra uti mossan här hemmavid känns det inte så konstigt. Vet att grannarna vant sig och har insett att jag inte tappat greppet alldeles utan bara jagar den bästa vinkeln.

Men inne i stan (i mitt fall Uppsala) finns det en spärr. Vädret var alldeles strålande idag att jag tog en tur i Stadsparken innan avfärd min min trygga vrå på landet. Kameran låg fint i ryggsäcken medans jag gick och beundrade all grönska och alla vackra blommor. Funderde på om jag skulle plocka fram kameran och ta några bilder. Tänk om nån skulle ta illa upp??? Till sist blev iaf frestelsen för stor och jag plockade upp den, telezoomen satt på och den fick duga denna dag. Började lite trevande att fotografera blommorna på träden....

Blommorna i rabatten....

Denna lilla parvel tog inte illa upp att få vara med på bild...

När jag fotade denna blomma på en buske, kom en dam fram och frågade vad busken hette...herrejisses...måste man vetasånt för att ta bilder?? 

Hastade snabbt vidare för att slippa fler frågor. Men se där kom det några människor med oxå....

De var ju på andra sidan ån och om de skulle upptäcka mig så skulle jag lugnt hinna springa in och gömma mig i min bil innan de kom i kapp! Kände mig nu lagom modig nu och tog även en bild i backen precis utanför mitt jobb..

Knäna skakade och jag kände mig som värsta busen, tänk om nån kom ut och såg vad jag pysslade med???? Nåja, denna gång klarade jag mig utan upptäckt ;)

Efter detta äventyr kanske jag kan våga mig på en utflykt till, kanske till och med böja på knäna för att få en bättre vinkel, få med fler människor på närmare håll. Får väl se om modet håller eller om jag nöjer mig med mitt krypande i mossan.



Postat 2012-05-03 19:39 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera