En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Kan man lägga "motivet" på tallriken?

I Norge får man jaga under vatten, dvs dykare och fridykare får fånga fisk med kniv, ljuster eller harpun. OBS! Man får inte plocka hummer, men krabba och musslor går bra. Marulken på bilden ovan är ganska lätt att fånga för den ligger stilla på botten och litar på sitt camouflage. När vi är på Tustna äter vi fisk eller pilgrimsmusslor nästan varje dag...

Som gäst på Tustna får man gärna bidra med fisk till köket om man inte har något emot att jaga under dyket. Man kollar med kocken på morgonen vad som behövs och det fångas inte mer fisk än vad som går åt till veckans middagar. Det är också helt OK att avstå från jakten. När man fotograferar har man ju ett annat intresse än att döda motivet. Här har min sambo precis hittat  sin första marulk och fotograferar koncentrerat.

Ni inser säkert att kan jag ta bilder av honom i den positionen så kan han ta bilder av mej. Den här bilden är tagen med en kompaktkamera, en Canon G7X med två blixtar. Fotograf Fredrik Gihl.

Några av dykarna i vårt gäng ville gärna ha marulken på matbordet....dock är det inte samma fisk som vi fotograferade på bilderna ovan. Jag har inga problem att äta älg eller rådjur, men jag vet inte om jag skulle vilja äta rådjuren som jag fotograferar i trädgården ...hur fjolligt är nu det?

Så kändes det också med fiskarna, i synnerhet marulkarna,... kanske för att de är så löjligt lättfångade....

Det växte fram en kamratlig överenskommelse mellan fotografer och "jägare". Om vi hittade en fisk samtidigt fick fotografen företräde, 3 minuter tyckte "jägarna" var generöst med tid...:-)

" - Är det någon med ett ljuster i närheten eller kan jag fota i lugn och ro.....?"

Det kunde ju dock hända att man som fotograf råkade skrämma marulken lite....men bara lite vänskapligt....man kunde ju klappa den lite på stjärten till exempel.

Om fisken råkade simma ner mot djupare vatten (under 30 m), kunde de som jagade oftast inte följa efter för deras dyktid på det djupet räckte inte till en säker jakt. Det här gänget var så pass erfarna och professionella att ingen äventyrade dyksäkerheten eller en säker avlivning av fisken bara för att få en fin fångst.

Den här bamsen fick simma vidare och kocken drygade ut fisken i kvällens "curry" med mera grönsaker. Jag hade inte velat sätta ett ljuster i den...

Pilgrimsmusslor känns lättare. Dessa kan jag både fotografera och sedan plocka upp för att tillreda och äta till middag. Det blev en hel del sådana.

Här har vår utmärkta kock förberett pilgrimsmusslorna som en förrätt. Fast jag vill helst ha mina utan bacon...men det är en helt annan diskussion.

Hälsningar Lena

Inlagt 2015-09-25 16:50 | Läst 9247 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Låter bra att ni fotare och jägare kan samsas så bra.
Marulk är inte min favoritfisk och ironiskt nog så är det den enda fisk som jag vet vad den heter på spanska. Fast lite bra, för då kan jag undvika den. 😉
Trevliga bilder från både under och över ytan.
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:29
Tack Margareta
Det var ett trevligt gäng och ingen hade något emot att det blev lite mer grönsaker i maten, för allting var mycket välsmakande. Kocken var toppen. Vi är inte heller så förtjusta i marulk men i fiskgrytan vi fick passade den utmärkt.
Hälsningar Lena
Trots jagandet så blev jag lite sugen på marulk nu, det var längesedan jag åt det.
Men som tur är har jag mat på gång. En fiskgryta på spisen, med vin, saffran och torsk, sedan ett avslut med en stor portion grädde och creme fraice, det blir bra det också :-)
Härliga bilder i vanlig ordning och kul att läsa din text till.
ing-marie
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:30
Tack Ing-Marie,
din fiskgryta verkar smaskens men vi hade en hummer och en krabba att dela på igår kväll och det var inte heller så tokigt.
Hälsningar Lena
Jag lärde mig fiska innan jag var 10 år. Både pappa och morfar gillade att fiska så det var bara att hänga på. Då lärde jag mig snabbt hur man bryter nacken av fisken när jag fått upp den, det gjorde mig inget. När jag sedan skaffade mig mitt första saltvattensakvarium i slutet av 70-talet som jag håll på med ända till runt 1990 så fick jag allt svårare och svårare att ta död på min fiskefångst. Trevligt bloggande av dig som vanligt Lena.
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:32
Tack Ingemar,
jag tycker det är lättare att dra upp fiskar när jag står på land och eller sitter i en båt....men gäddorna i Storaxen som jag fotat så många gånger skulle jag inte vilja dra upp (jag gillar inte att äta gädda heller). Man ändras med sina erfarenheter så är det.
Hälsningar Lena
Intressant med fina bilder, nä fyfan för att sticka knivar eller ljuster i levande varelser, barbariskt, Marulken är ju så ful så han är söt! Må fint, LO
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:34
Tack LO,
marulken har ett mycket speciellt utseende och visst kan man tycka att den är fulsöt. Jag drar hellre upp en fisk med ett spö och slår ihjäl den, än tar den under vatten.
Hälsningar Lena
Fina bilder på marulk den ser ganska stor ut Tror inte att jag ätet en sådan fisk Hur mycket väger en så stor marulk Jättefina bilder Ha en skön helg : ) // Gert
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:36
Tack Gert,
den ena marulken är rätt stor men det är mest ett väldigt stort huvud. Den vägde kanske 12-15 kg. Den hade varit en rejäl fajt att sätta ett ljuster i och sedan få i en fångstkasse. Det avstår jag från alla gånger.
Hälsningar Lena
Härliga bilder och härlig berättelse. //GöranR
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:37
Tack Göran,
det är typiskt sådant vi gör när vi har semester.
Hälsningar Lena
Wow, häftiga bilder!
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:37
Tack Magnus,
kul att du tittar in!
Hälsningar Lena
Så stor den där ulken är.
Jag tycker inte den ser god ut som jag skrivit tidigare.
Mer spännande se på när ni är där nere hos den.
Svårt för mig egentligen är det förstå hur det känns
undervattenytan men jag är glad få se alla dina bilder
som du också vet.
Gun-Inger
Svar från Lena Holm 2015-09-26 09:40
Tack Gun-Inger,
marulken är roligare att fotografera i vattnet är att få på tallriken, även om den passar bra i gryta, åtminstone den som vår kock gjorde. Att vara under vatten är som att sväva tyngdlös, mycket avslappnande om man kan bortse från att man måste andas ur en stor manick som man har i munnen och hålla reda på hur mycket luft man har kvar i flaskan på ryggen.
Hälsningar Lena
Ja, det där med att äta det man tycker är fint och vackert är en knepig fråga. Jag tycker om att äta vilt, men att själv jaga ett rådjur, älg eller annat hade aldrig funkat. Då hade jag fått vara vegetarian. Vilket inte är fel heller, vegetarisk mat kan vara hur gått som helst. Men att på samma dag man fotograferar fina marulkar äta marulk, hmm, vet inte. Kanske hade det gått.
Härliga bilder från "life beyond"!
Ha det fint!
//Micke